Tillbaka till startsidan

Om museet Utställningar Samlingar Kulturmiljö Arkeologi Konservering Konst Barn och skola
 

 

 

 

 

Det händer på museetBoka visningar Kommande utställningar Tidigare utställningar

 

Utställningar   >   Tidigare utställningar    >   Stolar från Småland

Stolar från Småland
– formgivna för industriell produktion av småländska företag

Sverige är ett träland. Furu, bok och björk är fortfarande basmaterial i möbelindustrin. Den svenska möbelindustrin växte fram ur husbehovsslöjd och folkligt hantverk i ett av landets magraste och kargaste landskap – Småland. Att tillverka pinnstolar, som sedan såldes på den lokala marknaden, var tidigt en viktig bisyssla för bönderna. Ur detta växte småindustrier fram som till exempel Nässjö stolfabrik och möbelfabriken i Bodafors, vilka båda startade sin verksamhet på 1870-talet med tillverkning av pinnstolar.

Den kvalitativt höga nivån hos de småländska företagen har utvecklats från en grund av hantverkskunnande och samtidigt en öppenhet för impulser utifrån. Flera av 1900-talets nyskapande möbelformgivare har småländska rötter.

De svenska möblernas rötter finns i naturen, klimatet, traditionen och industristrukturer och deras förändring löper parallellt med samhällsutveckling och förändrade livsmönster.
källa: Monica Boman , kapitlet Möbler i  ”Den Svenska Formen”

1. Pinnstol, trä, 1860-tal
Enligt uppgift är denna stol inköpt på 1860-talet till det då nybyggda missionshuset i Svarttorp.
Utmärkande för en pinnstol är att den består av en schablonstolsits, sju ryggpinnar och ett underrede som också består av sju pinnar.

2. Vilstol, bok i böjträ, klädd med naturfärgad sadeljord, 1938.
Firma Karl Mathsson, Värnamo.
Formgiven av Bruno Mathsson (1907-1988) BRUNO MATHSSON började 1923 som lärling i verkstaden på sin far Karl Mathssons företag. Tidigt väcktes hans intresse för den moderna formen som han fick kunskap om genom självstudier i böcker och tidskrifter. Han kom att skapa sin egen variant av funktionalismen med sittriktiga stolar i laminerat böjträ, klädda i sadelgjord. Material och funktion var för honom basen för formen. De möbler han formgav på 1930-talet är fortfarande lika aktuella och ingår i vår europeiska möbelhistoria. 

3. Tösen, böjträ och sadelgjord, ca. 1942.
ABY-möbler,  ett dotterbolag till firma G.A. Berg, Stockholm, med inriktning på produktion av enkla standardmöbler som såldes genom KF (Koperativa Föreningen).
Formgiven av G.A. Berg (1891-1971)

GUSTAF AXEL BERG utbildade sig på 1910-talet till civilingenjör, och ett av hans första arbeten är i födelsestaden Jönköpings väg- och vattenbyggnadsstyrelse. Efter utlandsvistelser på 1920-talet återvände han till Stockholm och blev delägare i Harald Westerbergs möbelfirma. År 1933 startade han sin egen firma G.A Berg med ritkontor och verkstad. Förutom att formge egna möbler arbetade han med fartygsinredningar och introducerade Alvar Aaltos möbler i Sverige.G.A Berg intresserade sig för sittandes ergonomi. En stol skall ge stöd åt kroppen samtidigt som rörelsefrihet och blodcirkulation ej hämmas. Formen var ej primär utan ett resultat av funktionen. Firma G.A Berg  upphörde redan 1944. En nyproduktion av några av hans stolar startade på 1960-talet av Bröderna Andersson Industrier AB, Ekenässjön.

4. Lilla Åland, oljad björk, 1942.
Stolab AB, Smålandsstenar.
Formgiven av Carl Malmsten (1888-1972)
.
CARL MALMSTEN öppnade en egen snickarverkstad 1916 och 1933 grundade han firman Carl Malmsten. Som formgivare strävade han efter att hålla traditionen levande och var därför motståndare till funktionalismen. Hans möbler har sina rötter i svenskt 1700-tal och allmogetradition. På 1940-talet inledde Carl Malmsten samarbete som formgivare med andra möbelindustrier. Han formgav seriemöbler som till exempel pinnstolen
Lilla Åland med inspiration hämtad från en åländsk kyrkstol.

5. Solfjädern, bok, klädd med originaltyg, 1948.
Nässjö stolfabrik, Nässjö
Formgiven av Sonna Rosén (1920-).

Nässjö stolfabrik har tillverkat pinnstolar sedan andra hälften av 1800-talet. På 1900-talet har verksamheten utvecklats genom samarbeten som inletts med olika formgivare, som till exempel SANNA ROSÉNS Solfjädern. Stolen är en modern variant på temat pinnstol och på 50-talet tilldelades den utmärkelsen Good Design av Museum of Modern Art i New York.

6. Båge, betsad bok i böjträ med naturfärgad rottingklädsel, 1954.
Swedese Möbler AB, Vaggeryd
Formgiven av Yngve Ekström  (1913-1988)

7. Lamino, bok i böjträ med naturfärgad läderklädsel, 1956.
Swedese Möbler AB, Vaggeryd
Formgiven av Yngve Ekström (1913-1988)

YNGVE EKSTRÖM startade 1945 tillsammans med sin bror Jerker företaget ESE-möbler som 1960 bytte namn till Swedese Möbler AB. Som formgivare har han gått den långa vägen. Han började med att arbeta som snickarlärling i tonåren. Utifrån sitt gedigna yrkeskunnande med hantverket som utgångspunkt och med inspiration från dansk och svensk modernism, utvecklar han en egen stil i böjträteknik. Vilstolen Lamino är en av företagets mest framgångsrika produkter och har av tidningen Sköna Hems läsare utsetts till 1900-talets svenska möbel.

8. Concrete, betong och stålrör, 1982
Källemo AB, Värnamo
Formgiven av Jonas Bohlin (1953- )

JONAS BOHLIN tillhör den grupp unga formgivare som avslutade sin utbildning på Konstfack i början av 1980-talet. De representerar ett nytt möbeltänkande, där fantasin och anarkistiska formlekar står i centrum istället för funktionalismen. Hans betongstol Concrete har blivit symbol för detta nya möbeltänkande. Den är varken bekväm eller praktisk utan balanserar istället på gränsen mellan bruksföremål och skulptur.

9. Vilan, rödlaserad bok med naturfärgad läderklädsel, 1987.
Källemo AB, Värnamo.
Formgiven av John Kandell (1925-1991)

10. Körsbärsstolen, körsbärsträ, 1989.
Källemo AB, Värnamo
Formgiven av John Kandell (1925 – 1991).

JOHN KANDELL gick på Konstfack på 1940-talet och var därefter verksam under fem decennier som arkitekt, inredare och möbelformgivare. Hans arbeten kännetecknas av individualism och en utvecklad känsla för en möbels skulpturala uttryck. Under 1980-talets mer lekfulla formklimat inledde han ett fruktbart samarbete med möbelföretaget Källemo i Värnamo och utvecklades till en av det sena 1900-talets mest spännande möbelarkitekter, som inspirerat många av vår tids yngre formgivare.

11. Aluminiumfåtölj No H.C.V., bok, aluminium och näver, 1990.
Källemo AB, Värnamo
Formgiven av Mats Theselius (1956- )

MATS THESELIUS är utbildad på Konstfack och hör till de formgivare som värnar om möbler med ett ”konstnärligt tillägg” och utrymme för egna tankar och reflektioner. Han arbetar med material och ytor på ett experimentellt sätt som till exempel i aluminiumfåtöljen där näverklädseln, ett vanligt material under självhushållets dagar, står i kontrast mot vår tids blanka metall. Formen för tanken till äldre tiders kubbstol, urholkad ur en trästock – en av stolens ”urmodeller”.

12. Tronen, gjutjärn, mosaik och älgskinn, 1999.
Källemo AB, Värnamo
Formgiven av Mats Theselius (1956- ) i samarbete med konstnären Ernst Billgren (1956- )

En tron förväntar man sig skall vara stor, större än en vanlig stol, och kostbart utsmyckad – en symbol för makt. Denna lilla miniatyrtron utmanar och leker med vår föreställning om hur en ”riktig” tron skall se ut.

13. Non 2001, formgjuten gummi med ingjuten stålstomme.
Källemo AB, Värnamo
Formgiven av Komplot Designs, Boris Berlin (1953- ) och Poul Christiansen (1947- ).

Ambitionen för BORIS BERLIN och POUL CHRISTIANSEN har varit att göra en avskalad och förenklad möbel, som ligger så nära stolens grundidé som möjligt. Namnet Non betyder ’icke’ på latin och ger association till ”ingen design”. Den är stapelbar och fungerar lika bra utomhus som inomhus.

Upp

 

Tillbaka till startsidan Jönköpings läns museum  |  Dag Hammarskjölds plats 2, Jönköping  |  Tel 036-30 18 00  |  www.jkpglm.se  |  info@jkpglm.se