Tillbaka till startsidan

Se & göra Upplev länet Skolan & museet Arkeologi Konservering Byggnadsvård Samlingar Om museet

Dag för dag Kul för barn Utställningar Kommande utställningar Kommande evenemang
Boka visningar
Tidigare utställningar Tidigare evenemang

 

 

 

Se & göra   >   Tidigare utställningar   >   2008

19 juni–31 augusti 2008
Stolar från Småland
– formgivna för industriell produktion av småländska företag

I en av våra salar visar vi ett antal stolar formgivna för industriell produktion av Bruno Mathsson, G.A. Berg, Carl Malmsten, Yngve Ekström, Sonna Rosén, Karl-Erik Ekselius, Hans Ehrling och John Kandell


•  Bruno Mathsson
•  G.A. Berg
•  Yngve Ekström
•  Sonna Rosén
•  John Kandell
•  Jonas Bohlin
•  Mats Theselius
•  Design komplott design

Sverige är ett träland. Fur, bok och björk är fortfarande basmaterial i möbelindustrin. Den svenska möbelindustrin växte fram ur hushovsslöjd och folkligt hantverk i ett av landets magraste och kargaste landskap – Småland. Att tillverka pinnstolar, som sedan såldes på den lokala marknaden blev tidigt en viktig bisyssla för bönderna. Ur detta växte det fram en småindustri som fortfarande delvis lever kvar. Två exempel är Nässjö stolfabrik och möbelfabriken i Bodafors. Båda startade sin verksamhet på 187- talet med tillverkning av pinnstolar. Den kvalitativa höga nivå som hos den småländska företagen har utvecklats ur en grund av hantverkskunnande kombinerat med öppenheten för impulser utifrån. Flera av 1900-talets nyskapande möbelformgivare har småländska rötter.

Vad är typiskt för svensk möbelform?
Kanske kan man säga att den har en slags vänlig, vardaglig funktionalism med knappa former och blonda träslag. I denna enkelhetens form finns ett eko av 1700-talet, så det fattiga Sverige omvandlade den europeiska möbelkonsten till en egen förenklad stil.

”De svenska möblernas rötter finns i naturen, klimatet, traditionen och industristrukturer och deras förändring löper parallellt med samhällsutvecklingen och förändrade livsmönster”.
( Källa: Monica Boman, kapitel Möbler i Den svenska Formen)

Stolarna i utställningen

Den lilla utställningen pågår till och med sista augusti 2008.


1. Bruno Mathsson, (1907–1988)
Vilstol bok i böjträ klädd med naturfärgad sadeljord, 1938
Firma Karl Mathsson, Värnamo
Bruno Mathsson började som lärling 1923 i verkstaden, på sin far Karl Mathssons företag. Tidigt väcktes hans intresse för den moderna formen som han fick kunskap om genom självstudier i böcker och tidskrifter och han kom att skapa sin egen variant av funktionalismen med sittriktiga stolar med laminerat böjträ klädda med sadeljord. Materialet och funktionen var för honom basen för formen. De möbler han formgav på 1930-talet är fortfarande lika aktuella och ingår i vår europeiska möbelhistoria.

2. G.A Berg, (1891-1971)
Tösen, böjträ och sadeljord, cirka 1942. ABY-möbler, dotterbolag till firman G.A Berg, Stockholm, med inriktning på produktion av enkla standardmöbler som såldes genom KF. (Kooperativa Föreningen)
Gustaf Axel Berg utbildade sig på 1910-talet till civilingenjör. Ett av hans första arbeten var i födelsestaden Jönköpings väg– och vattenbyggnadsstyrelse 1916–1919. Efter utlandsvistelser under 1920-talet återvändde han till Stockholm och blev delägare i Harald Westerbergs möbelfirma. 1933 startade han sin egen firma G.A Berg med ritkontor och verkstad. Förutom att formge egna möbler arbetade han med fartygsinredningar och introducerade Alvar Altos möbler i Sverige. G.A Berg intresserade sig för sittandets ergonomi. En stol skall ge stöd år kroppen samtidigt som rörelse – frihet och blodcirkulation inte får hämmas. Formen var inte primär utan ett resultat av funktionen. Firman G.A.Berg upphörde redan 1944. En nyproduktion av några av hans stolar startade på 1960–talet av Bröderna Andersson Industrier AB, Ekenässjön.

3. Yngve Ekström, (1913-1988), Båge, betsad bok i böjträ med naturfärgad rottingklädsel, 1954. Swedese Möbler AB, Vaggeryd

4. Yngve Ekström, Lamino, bok i böjträ med naturfärgad läderklädsel, 1956, Swedese Möbler AB, Vaggeryd.
Yngve Ekström startar 1945 tillsammans med sin bror Jerker företaget ESE-möbler som 1960 bytte namn till Swedese Möbler AB. Som formgivare gick Yngve Ekström den långa vägen. Han började som snickarlärling redan i tonåren. Utifrån sitt gedigna yrkeskunnande med hantverket som utgångspunkt och med inspiration från dansk och svensk modernism utvecklade han en egen stil i böjträteknik. Vilstolen Lamino är en av företagets mest framgångsrika produkter.

5. Sonna Rosén, f 1920, Solfjärdern, bok klädd med original tyg, 1948. Nässjö Stolfrabrik, Nässjö.
Nässjö Stolfabrik har tillverkat pinnstolar sedan andra hälften av 1800-talet. På 1900-talet utvecklades verksamheten genom samarbetet de inlett med olika formgivare. Sonna Roséns Solfjäder är ett exempel. Den är en modern variant på temat pinnstol. På 50-talet fick denna stol Good Design-utmärkelsen av Museum of Modern Art i New York.

6. John Kandell (1925-1991), Körsbärsstolen, körsbärsträ, 1989. Källermo AB, Värnamo.

7. John Kandell, Vilstol, rödmålat trä med naturfärgad läderklädsel. Källemo AB, Värnamo.
John Kandell gick på konstfack på 1940 talet och var därefter verksam under fem decennier som arkitekt, inredare och möbelformgivare. Hans arbete kännetecknas av individualism och en utvecklad känsla för möbensl skulpturala uttryck. Under 1980-talets mer lekfulla formklimat inledde han ett fruktbart samarbete med möbelföretaget Källemo i Värnamo och utvecklades till en av det sena 1900- talets mest spännande möbelarkitekter som har inspirerat många av vår tids yngre formgivare.

8. Jonas Bohlin, f 1953, Concrete, betong och stålrör, 1982. Källemo AB, Värnamo.
I början av 1980-talet avslutar en ny grupp generationer formgivare sin utbildning på konstfack. De representerar ett nytt möbeltänkande där fantasin och anarkistiska formlekar står i centrum istället för funktionalismen. Jonas Bohlin tillhör denna grupp och hans betongstol ”Concrete” har blivit en symbol för detta nya möbeltänkande. Den är varken bekväm eller praktiskt utan balanserar istället på gränser mellan bruksföremål och skulptur.

9. Mats Theselius, f. 1956, Aluminumfotölj, No H.C.V., bok, aluminium, 1990, Källemo AB, Värnamo.
Mats Theselius är utbildad på konstfack. Han tillhördel de unga formgivarna som värnnade om möbler med ett ”konstnärligt tillägg”, med utrymme för egna tankar och reflektioner. Han arbetade med material och ytor på ett experimentellt sätt som till exempel i aluminiumfåtöljen där näverklädseln , ett vanligt material under självhushållets dagar, står i kontrast mot vår tids blanka metall. Formen för tanken till äldre tiders klubbstol, urholkad ur en trästock som var en av stolens ”urmodeller”.

10. Design komplott design, Gummistolen Non , PUR-gummi med ingjutet stålstativ med fjäderstål i ryggen, 2000 Källemo AB, Värnamo
2000 presenterade Källemo stolen NON i gummi, av Boris Berlin och Poul Christensen. Arketypen för en ren, enkel stolform gjuten i gummi. En ny milstolpe i modern möbelhistoria? Den håller i vått och torrt. Stolen lanserades på Bo01, bomässan i Malmö.

Upp

 

 

Jönköpings läns museum  |  Dag Hammarskjölds plats 2, Jönköping  |  Tel +46 (0)36-30 18 00  |  www.jkpglm.se  |  info@jkpglm.se