Se & göra   >   Tidigare utställningar   >   2008

Samlingen växer!
19 juni – 14 september, 2008

Konstsamlingen växer varje år. Syftet med denna lilla utställning är att presentera den nyförvärvade konsten för dig och övriga besökare. Om du har egna önskemål angående konstinköp och utställningar på länsmuseet är du välkommen att skriva ner dessa önskemål i gästboken som finns i utställningen. Dina kommentarer är betydelsefulla för oss. Vi kommer ta hänsyn till dessa i vår kommande planering.

1. Riitta Päiväläinen
Född 1969, Maaninka, Finland

Pediment, 2005
Färgfoto
Inköpt 2007

Ett träd har fallit i en barrskog någonstans. Rotvältan som bildats påminner om den form man kan se kröna vissa tempel – formen påminner om ett pediment. Marken består gräs och sand, men också av vatten. I vattnet återspeglas de åtta orangea tröjor som fästs längs med trädrotens övre kant. Tröjornas armar pekar alla mot trädets mitt.

Riitta Päiväläinen tycker om att arbeta med mystik. Hon tycker även om att skapa alternativa historier kring detta. För henne är kläder särskilt intressant – framförallt de som hon kan införskaffa second-hand. Hon är intresserad av att hitta deras historia, hon vill veta var varje reva i plagget kommer ifrån. Att placera dessa plagg i ett nytt sammanhang blir, för henne, ett svar på dessa frågeställningar.

Om bilden berättar en historia om de åtta tröjor som placerats på dess rot eller om den berättar historien om ett träd som en gång föll är upp till betraktaren. Förmodligen handlar den om det samband som dessa komponenter tillsammans skapar.

2. Felix Gmelin
Född 1962 , Heidelberg

Ju mer vi är tillsammans, 1998
Installation
Inköpt 1998

Att skönhet ligger i betraktarens öga är ett vedertaget påstående. Enligt Felix Gmelin har forskning visat på att skönhet ligger i sammanfattningen. Med det syftar han på att, vad man kommit fram till på senare tid är att, det är lättare att finna skönhet i en bild med tio individer på, snarare än i en bild med endast en individ. I konstverket ”Ju mer vi är tillsammans…” som är en del av en utställning kallad ”Mamma kines, pappa japan, stackars lilla barn” (”Nothing Becomes a Man More than a Woman´s Face”) syftar konstnären till att driva fram reflektioner kring det här konceptet.

Felix Gmelin ville, med det här konstverket, utreda om begreppet skönhet handlade mer om mängden personer snarare än om individen. Han ville, via ett antal fula ansikten, undersöka om man kunde finna det vackra i dem. Tanken kring den här utställningen är intressant. Samtidigt kan man fråga sig om dens syfte är att chockera snarare än att skapa frågeställningar. Det finns dock en intressant poäng i utställningen och den väcker frågor kring vad som anses vackert och vad som egentligen händer när allt det som är vedertaget som skönhet försvinner? Hittar man något nytt att betrakta som vackert då eller konstaterar man bara att allt är fult? Kanske är det så simpelt att skönhet, även i det här sammanhanget, ligger i betraktarens öga.

3. Pia Hesselmark-Campbell

Skalbaggar, 2001
Olja på duk
Inköpt 2001

Namnet på tavlan anger vad motivet består av, nämligen skalbaggar, men ett upplöst formspråk gör att det vid första anblicken är svårt att uppfatta vad tavlan egentligen föreställer. Vad man kan se efter ett tag är dock tre stycken insekter. I det vänstra hörnet har konstnären målat en skalbagge med kraftiga svarta konturlinjer. I det högra hörnet återkommer motivet i ungefär samma storlek. Skillnaden är att hon här har använt en svagt brun färg. I mitten av tavlan finns en betydligt större skalbagge, den här har målats i en något skarpare brun nyans. Bakgrunden är upplöst och går i olika nyanser av gult och brunt.

Färgerna, och viss mån även tekniken, sprider en nästan harmonisk känsla. Det inte direkt något som sticker ut och det finns inte heller något att uppröras över – något som förmodligen har ett samband med det upplösta formspråket som suddar ut störande kanter och linjer. Egentligen är det paradoxalt att ett upplöst formspråk och varma färger kan göra något så obehagligt, som skalbaggar, till något som nästan kan upplevas som lite smågemytligt.

4. Hans Fredholm
Född 1952, Jönköping

Det var arbetsnamnet på utställningen som visades på Jönköpings läns museum 5.4–1.6.08
förlåtossvivetinteriktigtvadvihållerpåmedfaktiskt!
men, konsten är ett verktyg för oss att se hurdana vi är,
vad vi gör och vart vi är på väg.

Georg Henrik von Wright har skrivit nedanstående. Han sammanfattar torrt
och nyktert det läge som vi borde undvika, den pågående snedsegling
som vi inte verkar ha förmåga att kollektivt styra.

"Att utnyttja naturens situation, där mänskligheten nu befinner
sig, är att göra ingrepp i isolerade delar av naturförloppet.
Men naturen är en helhet, ett system, vars olika delar påverkar
varandra. Människan själv är en del av helheten. Hennes liv i
ordets biologiska mening är beroende av vissa jämviktstillstånd
i hennes fysiska omgivning, i den s.k. biosfären. Om människan
genom att ingripa i systemets detaljer rubbar jämvikten inom
helheten, kan detta ha skadliga följder för artens liv. Naturen

s.a.s. “slår tillbaka”, hämnas på människan för att hon djärvts
rubba den ordning, som råder i kosmos."
“Humanismen som livshållning” 1978

Varför läggs så mycket kraft och resurser på till synes meningslösa
aktiviteter när vi istället borde försöka minska lidande och nöd på jorden.
Är det inbyggt i oss människor en drift, att vi inte kan låta bli att hela
tiden kämpa vidare mot materian. mot elementens obönhörliga krafter, att
gräva, döda, utöka, bygga större, ständig tillväxt med hjälp av rovdrift?
Måste vår kreativitet också leda till vår undergång? H F

5. Thomas Karlsson

Ares, 2005
Grafitti,
Inköpt 2005

Vad skiljer egentligen grafitti från klotter? Båda orden antyder en önskan om att göra sig hörd – kanske till och med en önskan om att driva en åsikt framåt. Orden kan innebära konstnärskap men det kan även vara ett uttryck för gemenskap eller en vilja att vara en del av en sådan. Egentligen är det inte något som skiljer dessa ord åt – varken estetiskt eller formmässigt. Grafitti är dock lagligt, det är inte klotter.

Året var 2005 då Jönköpings läns museum hade en utställning kallad Folklig Disajn. Med den här utställningen hade man som mål att visa att alla kan och har möjlighet att ”medverka till formgivningen av vår miljö”. I det här sammanhanget valde man att ställa ut allt från dekorerade brevlådor till virkade grytlappar. Det är även i det här sammanhanget som Thomas Karlssons grafittiverk kommer in i bilden.

Thomas Karlsson har arbetat med grafitti sedan han var 16 år gammal, då han gjorde ”Ares” var han 20 år. Ordet ”ares”, som han har sprayat på en plywoodvägg, står för krig och krigsguden Mars. Texten tycks vara gjord i ett snabbt tempo och bokstäverna har sedan skuggats i olika färger. Verket i sig är inte unikt, det är gjort efter en förlaga. Samtidigt är det en typisk representant för den vardagskonst som möter de flesta varje dag, vare sig man uppskattar den eller inte.

6. HC Ericsson

Mantra,1999
Skulptur
Inköpt 2008

HC Ericsson har arbetat mycket med att experimentera kring den grafiska formen och dess möjligheter. Ett exempel på det kan man se i hans skulptur ”Mantra”. Föremålet är gjort i aluminium och i trä och består av ett antal bokstäver som bildar ordet ”snart”. Bokstäverna har formen av klassiska bokstäver i en text och man får känslan av att de spontant rest sig upp från en boksida. Man kan fråga sig om det bara är en tillfällighet träslaget som bokstäverna vilar mot är ett trä av just bok.

Att konstverket heter ”Mantra” och bildar ordet ”snart” är ganska talande. För just det ordet det känns lite som ett mantra. Man ska snart göra något eller så är man snart klar. Det är lätt att identifiera sig i brukandet av det ordet. Kanske är det även ett ord som konstnären själv har lätt att relatera till. Med en karriär som formgivare, diktare, illustratör samt en professorstitel i grafisk formgivning är det nog inte lätt att få tiden att räcka till. I dessa sammanhang kommer förmodligen ordet ”snart” väldigt väl till pass.

7. Anna Hansson

Utan titel
Broderad duk
Inköpt 2006

Att brodera har i decennier varit en klassisk kvinnohobby. Man har broderat dukar, handdukar, örngott och så vidare. Vanliga mönster är bland annat landskap och ordspråk. Dessa alster har sedan prytt hemmen, sålts eller getts bort som present. Det var ett hantverk, och ett väldigt vanligt sådant.

Under en lång tid var den här sysslan något som man tillskrev de äldre, på senare tid har dock allt fler unga tilltalats av denna hobby. En av dessa är Anna Hansson. Hon broderar landskap och ordspråk – precis som sina föregångare. Enda skillnaden är att hon tycker om att ge sina verk en sexuell framtoning.

Då man ser på det broderi som Anna Hansson gjort för Jönköpings läns museum möts man av ett klassiskt landskapsmotiv. Ett sto och dess föl står och betar på en gräsplätt, i mellangrunden ser man en röd stuga och i bakgrunden reser sig en skog. Det känns som en typisk bild av en svensk sommaridyll. De två broderade samlagsscenerna hör inte riktigt dit – samtidigt är det dessa som står för hela konstverket. Att broderiet väcker anstöt hos många är fullt förståeligt. Samtidigt kan man inte komma från att verket tar ett nytt grepp mot det klassiskt traditionella.

8. Monica Tormell

Cowgirl groove 3, 2000
Färgfotografi

En kvinna som håller en man fången. Hennes ena hand är nonchalant placerad mot höften och den andra handen håller ett rep, samma rep som håller mannen fångad. Kvinnan ser bestämd ut. Hon är en person som vet vad hon vill och inte låter sig styras av någon. Mannen står på alla fyra, han har ett bett i munnen, länkad till kvinnans grepp. Hans händer är knutna. Kvinnan är fullt påklädd, klädseln är cowboyinspirerad. Mannen tycks vara helt naken. Mannen, i egenskap av att vara fångad och naken, kombinerat med kvinnans klassiskt manliga klädsel gör att man lätt kan se verket som en kommentar kring den ständigt rådande diskussionen om könsroller.

Bilden väcker många frågor. Trivs mannen i den situation han är i? Vad har paret i bilden för relation till varandra? På sin egen hemsida förklarar konstnären att hon gärna tar något redan existerande och placerar det i ett nytt sammanhang. Hon berättar även att dagens livsstil och kommunikation är det som inspirerar henne och att hon tycker om att ”leka och vrida” på det här konceptet.

Oavsett vad Monica Tormells syfte med den här bilden är ligger den i tiden. Att leka med könsroller och att vända på en, idag allt mer, rörlig begreppsvärld är något som idag både lockar och utmanar. Att Monica Tormell valt att illustrera den här tanken är därför inte särskilt märkligt.

9. Peter Lundström

Den avlånga blicken mot månen…, 1997
Olja på glas
Inköpt 1998

En get som tittar upp mot en glimmande månskära. Den ljusa pälsen avspeglar sig mot det klara, men samtidigt indirekta, ljuset. Bakgrunden, mörkt svart med inslag av brunt, är lika gåtfull som motivet i övrigt. Verkets titel, "Den avlånga blicken mot månen…", säger en del om motivets innebörd. Det dova mörkret i kontrast mot det eviga ljuset på himlen. Kanske är det tänkt att det tidlösa i miljön ska stå i kontrast mot glaset motivet är målat på, ett glas som väldigt lätt kan krossas. På sätt och vis har geten fått mänskliga drag då den, lite drömskt, ser upp mot månen. Vad den tänker på är svårt att avgöra, men många kan säkert relatera till situationen.

10. Göta Fogler

Utan titel, 1946
Olja på duk
Gåva 2008

Målningen föreställer en naken kvinna. Man ser hennes kropp i halvprofil och hennes huvud i helprofil. Man förstår att hon ser på något, det framgår dock aldrig vad. Hennes händer är knutna bakom ryggen och hennes kropp är något vinklad mot betraktaren. På sätt och vis känns det som om man betraktar en staty som ser ut över omvärlden – helt oberörd av sin egen nakenhet.

Att porträttera nakenhet har i långa tider varit populärt inom konsten. För det mesta är det kvinnor som målats, idag börjar det dock bli allt vanligare med nakenstudier av män. Viktigt, inom konsten, har dock alltid varit att det inte ska ha en allt för erotisk prägel. Det får gärna vara naket – men på ett smakfullt sätt. Göta Foglers målning uppfyller dessa kriterier. En naken kvinna som blickar mot något i fjärran, det enda som avger en viss air av dekadens är hennes rosiga kinder och mörkt målade läppar.

11. Inge Eriksson

Mack och bilverkstad sent 50-tal Småland, 2006
Olja på duk

Motivet på målningen är ett typexempel för den klassiska bilden av Sverige under 1900-talets mitt. Verket berättar om en tid då bensinmackar inte ännu blivit delar av en koncern, då bilar inte skulle vara eldrivna och då människor hade tid att stanna upp och prata med varandra. Allt är målat i klara och starka färger, något som förstärker känslan av en positiv tid långt bort från dagens stress.

Det känns som att det här är det sätt som konstnären vill att man ska tolka verket – den ska ge en inblick i en tid som försvunnit. På sätt och vis blir dock tolkningen av motivet en generationsfråga. För de som var med under den här tiden väcker förmodligen bilden en känsla av nostalgi. Vad verket säger en 20-åring skiljer förmodligen från en 70-årings uppfattning. Men det är så det ska vara med konst. Det finns inte något rätt eller något fel – det mesta handlar om de egna referensramarna.

12. Ulla Nordin

Jordens orättvist fördelade dukade bord, 2006
Broderad duk
Inköp 2007

Ulla Nordin har broderat en stor och mycket talande duk. I motivets mitt finner man ett stort bord som fulkomligt dignar av mat. Man kan även konstatera att den här maten inte är till för alla. Under bordet har hon broderat personer av mörkt garn. Folkgruppen ser ledsna och nästan utmärglade ut. En av dem sträcker sig upp mot bordet och maten. Ett meningslöst projekt då detta tycks vara så gott som omöjligt. Ovanför detta bord finner man ytterligare en folksamling. Den tycks leva under helt andra förutsättningar. Den har kläder på sig, hyn är ljus och håret lyser blont på de flestas huvuden. Slående är att alla ser mycket glada ut. Av broderiet framgår även tydligt att maten på bordet är deras. De behöver inte anstränga sig för att få den - det räcker med att de böjer lite grann på ryggen så är den inom räckhåll.

Att det här broderiets avsikt är att poängtera orättvisan i världen framgår tydligt. Överflödet är inte till för alla - det är till för de som lever rikt och lyckligt i västvärlden. Temat och motivet på detta broderi har återkommit i flera sammanhang. Det är ett tema som alltid känns aktuellt och ett fenomen som aldrig tycks försvinna.

13. Sara Sköld

Rondellhund, 2007
Träskulptur
Inköpt 2007

Året var 2006 då konstnären Stina Opitz, åt Linköpings kommun, skapade ett konstverk till en av stadens rondeller. Konstverket, som fick namnet Cirkulation II, bestod bland annat av en hund i betong. Det dröjde inte länge innan denna hund blev vandaliserad – tragiskt halshuggen och huvudet kunde sedan återfinnas i en rondell i Mjölby. Nyheten slogs upp i olika tidningar och strax skulle det visa sig att det fanns många som sympatiserade för denna hund. En morgon stod det en ny hund i rondellen, en hund gjord av en okänd konstnär och tillverkad i plywood. Något senare kompletterades detta konstverk med ett tuggben av betong.

Idag har idén spridit sig runt om i landet och ”rondellhunden” är ett känt begrepp. Även Jönköping har fått ta del av trenden. År 2007 flyttade en av dessa hundar in på Jönköpings läns museum. Hunden, vars tidigare adress var Djupedalsrondellen, har ritats av 8-åriga Sara Sköld och färdigställts av hennes far. Inspirationen fick de från en tax vid namn Ali som de läst om i en bok som Saras pappa, i sin ungdom, använde som läsebok. Den enkla utformningen till trots, sågad i plywood och med ögon av möbeltassar, har hunden fått en given plats i museets samling.

14. Peter Johansson

How to cook a souvenir, 1992
Blandteknikskulptur
Inköpt 2007

Den bakre delen av en rödmålad dalahäst ligger skivad och paketerad i en form av frigolit. Konstruktionen har därefter svepts in i ett hölje av plast. Förpackningstekniken är identisk med den man finner i köttdisken i mataffären. Det skulle lika gärna kunna vara skinka som låg i formen – men nu råkar det vara en dalahäst.

Att dalahästen sedan länge varit en kär symbol för Sverige vida känt. Hästarna har snidats och målats i generationer för att sedan säljas till turister. Att dalahästen kommit att ligga just Dalarna extra varmt om hjärtat är även det känt. Det är även från detta område som konstnären, Peter Johansson, härstammar. Uppväxt med en mor som drev en våffelstuga för turister och en far som var kurbitsmålare fick han tidigt möta den svenska turistindustrin.

Att betrakta det här verket som en kommentar till dagens kommersialisering av nationalsymboler är inte långsökt. Idag är det få som känner till historien kring dalahästar och var den kommer från. Det enda man vet är att försäljningen av dessa innebär pengar. Kanske är det just därför som Peter Johannsons konstverk innebär ett avrättande av en stark symbol för den svenska folkkonsten.

15. Johanna Billing

Where she is at, 2007
Video
Inköpt 2007

En kvinna har klättrat upp till översta våningen i ett hopptorn. Där blir hon stående. Hon tvekar och tycks fråga sig själv om hon verkligen ska. På marken nedanför har några uppmärksammat hennes inre kamp, fascinerat iakttar de vad som kommer ske med sina fötter tryggt placerade på marken. Några blir irriterade över att hon inte tycks våga, att hon tar så lång tid på sig. Det tycks även den unga kvinnan bli.

Den här videoinstallationen handlar om en ung kvinnas krav på sig själv, men även om omvärlden krav. Den här kvinnan vill förmodligen inte hoppa, hon tycker att det är otäckt och det tycks inte heller vara något som lockar henne att genomföra hoppet bara för sakens skull. Man får känslan av att om den här kvinnan skulle hoppa så skulle det inte vara för hennes egen skull, utan snarare för att det är vad omgivningen kräver av henne. Om hon har gett sig in i något, sak samma vad det egentligen handlar om, så borde hon genomföra det. För vem vill egentligen bli kallad feg i dagens samhälle?

Erika Malm har skrivit texterna till 14 av konstverken. Hans Fredholm har skrivit text till sitt verk.

Konstintendent Jeanette Gustafsson har tillsammans med antikvarie Suzanne Berger gjort urvalet.

Upp