Se & göra  >  Tidigare utställningar  >   2007

27.1 – 11.3
Structura and Imaginary meeting
Riitta Päiväläinen
Inom samtidskonsten är fotografiet vid sidan om filmen och videokonsten ett av de dominerande uttryckssätten. Riitta Päiväläinen  har studerat foto på den Konstindustriella Högskolan i Helsingfors där en rad fotobaserade konstnärer som framgångsrikt etablerat sig internationellt har utbildats. The Helsinki School är ett begrepp inom samtidskonsten.

I sina fotografier arbetar Riitta Päiväläinen med installationer i landskapet. Hon intresserar sig för de tysta och okända händelser som gamla kläder från loppmarknader och second-handbutiker bär på. Genom att frysa plagget eller låta vinden fylla det med luft skapar hon former som påminner om plaggets före detta ägare. När sedan kläderna placeras utomhus skapar hon en scen där landskapet och kläderna tillsammans frambringar potentiella historier och mentala bilder, fyllda med möjliga associationer för betraktaren.

Hennes konst handlar om den oskrivna historien, om minnen och landskap. Så här beskriver hon själv bakgrunden till sitt arbetsätt:

För ett antal år sedan hittade jag en gammal svart sammetsklänning på en loppmarknad. Jag undersökte klänningen noggrant. Den saknade helt märken och var sydd i 20-tals modell. Sömmarna avslöjade att klänningen var handsydd och affärsinnehavaren berättade att hon hade köpt den i Paris.Jag provade klänningen och den passade perfekt. Jag blev nyfiken på klänningens historia. Vem var kvinnan som hade låtit sy upp den? Hur såg hennes liv ut?
Vårt dagliga liv är fullt av historia. Jag är fascinerad av den historia som vi inte kan hitta i biblioteksböcker, officiella register och arkiv.Denna ”oskrivna historia” omger mig ständigt. Jag kan känna, och blimedveten om dess närvaro på olika sätt, i en reva i en kappa, på ett utnött armstöd på en fåtölj, genom ett fotavtryck på en innersula i en sko.

Hon frågar sig också:

Vem eller vad är historiskt sett betydelsefullt nog att bli bevarad eller ihågkommen? Jag försöker inte ifrågasätta historieskrivningen eller betydelsen av att komma ihåg allt och alla. Lika väl som jag behöver komma ihåg, behöver jag vara förmögna att glömma. Själva idén om att det enbart existerar ”en historisk sanning” innebär att alternativa sanningar inte kan finnas till. Mot denna bakgrund kan glömska betraktas som en positiv egenskap. I stället för att tänka på vad eller vem vi har förlorat vill jag genom mina fotografier fokusera på vad som fortfarande finns kvar att upptäcka.

Spännande tankar för oss på ett museum som bland annat har till uppgift är att skildra olika tiders berättelser, tolkade genom de bevarade föremålen i våra samlingar.
 
Riitta Päiväläinen fotograferar med en storformatskamera och hon bearbetar aldrig bilden i efterhand. Hon inväntar tills rätt ljusförhållande uppstår för att skapa den stämning och det uttryck som hon eftersträvar med sin bild. Om det inte uppstår får hon återkomma en annan dag.

För Jönköpings del är Riitta aktuell genom den utsmyckning hon gjorde 2004 till Per Brahe- gymnasiets nya matsal. Den består av fyra fotografier, Bris, Dimma, Linden och Tuvstarr, som inspirerades av södra Vätterbygdens natur. Päiväläinen bodde under tre veckors tid i Jönköping för att söka motiv och fotografera.

Utställningen Structura and Imaginary meeting är producerad av Galleri Andersson Sandström i Umeå för en turné i Skandinavien. I Jönköping visas den i samarrangemang med Kultur Jönköpings Kommun.

Onsdag den 28 februari: OBS! Ändrat datum
Fotografiets historia och fotografiet som samlarobjekt 1905 till 2006.
Föreläsning med Hasse Persson, chef för Borås Konstmuseum

Upp