 Jönköpings äldsta privilegier
Klicka på brevet om du vill se texten bättre!
De två äldsta bevarade dokumenten med privilegier för Jönköping utfärdades 1284. Det ena, från den 18 maj, är bevarat i både original och vidimation (bevittnad avskrift) från 1333, men denna avskrift finns enbart kvar i en svensk översättning från 1500-talet. Det andra, daterat 1284 utan datum, finns endast på svenska från 1500-talet.
Båda originalen var skrivna på latin, vilket innebär att det exakta ordvalet för det ena inte är känt. Varje avskrift eller översättning, medför osäkerhet, för vid sådana tillfällen inträffar alltid missuppfattningar av texten. Det viktiga i äldre tid var inte att skriva av bokstavstroget, utan ord för ord, och då kunde tidens och skrivarens stavningsvanor lätt smyga sig in.
Breven från 1284
Länge har man i Jönköping haft uppfattningen att brevet från den 18/5 1284 ger stadsprivilegier till Jönköping, men så är inte fallet, vilket redan Björkman var inne på 1917. Detta brev gäller ytterligare två markader till en redan existerande stad. Av senare brev framgår att man indirekt hänvisar till nu försvunna stadsprivilegier.
Det andra brevet, utfärdat i Bjälbo 1284, är kungens svar på ”vore stadz Jeneköpingz inbygeres aluarlige klagemol”, men det är alltså en översättning och vilket latinskt ord som ligger bakom det svenska ”stad” vet vi inte.
bonderne haffue den sed att te holle al marcknet hemma hoss dem oc med huar annen, Så att tesse Jeneköpingh inbygere aldz inthet hid in till seg aff bonderne faa kunne, eller nåket til dem förtt varder, der de seg hielpe kunne, oc att the mer bedriffue köpe skat [d.v.s.: köpenskap] på böijdene en i kobstaden, kan thet eij skee vtan köbmennenar til enn stor skade oc förderff Menn seden vij radslagit hagde meg vor adel oc frelsis men, Ordinere vij att ingen köpare i småland vare seg bonda eller köpman skall boo på bydenn, vtan alenist i torgstaden, Jngen skall dierffuis anten köpe eller selie, eller nåker annar handel bedriffue vtan i torgstadenom.
Avslutningsvis anförs i detta brev att Jönköping 1284 redan har tre marknader ”3 resor [gånger] om åritt, som ere deris rette marcknader”, vilket innebär att det otaderade brevet måste ha utfärdats efter den 18 maj – då staden fick privilegier på ytterligare två marknader; i annat fall skulle staden haft fem marknader, vilket låter orimligt.
Av formuleringarna i detta brev framgår alltså att Jönköping redan har privilegier, sannolikt som torgstad (villa forensis på latin) med en marknadsdag, utfärdade några år före 1284.
Ytterligare privilegier 1288
År 1288 är kung Magnus på Visingsö och utfärdar ytterligare privilegier.
· Borgarna får inrätta ett råd med tolv rådmän, som väljs varje år, men kan avsättas av kungen. Dessutom skall de välja nattvakter som bevakar mot eld, fiender och annat som kan fördärva staden.
· Staden får inrätta ytterligare en marknad eller ”byte”, på villkor att den övervakas av kunhens ämbetsman: ”veslaren eller beskodaren” – sannolikt en som kontrollerar växling av mynt samt övervakar att handeln går rätt till; med byte avses kanske en marknad för handel med kreatur eller hästar.
· Ingen får i staden handla, prova, smälta eller blanda ut silver utan att bytarens eller växlarens tillstånd.
· Stadens befallningsmän får häkta och rannsaka mandråpare, ogärningsmän, lagöverträdare, landsstrykare och misstänkta.
· Jönköpingsborna får bruka sina gamla statuter och privilegier, som att gå lag eller ed med tolv män; också med sex män och vid behov med tjugofyra-
Nya privilegier
Men Jönköpingsborna får framöver fler rättigheter.
År 1338 tillåter kung Magnus Ericsson Jönköpings borgare att föra sina varor till och från Lödöse eller Söderköping, utan att erlägga annan tull än dessa städers borgare själva erlägger för sina varor.
År 1349 utfärdar kung Magnus privilegier för Jönköpings invånare att hädanefter leva efter en särskild lag för städer – bjärköarätt. Dessutom får borgarna nyttja mark mellan staden och byn Torvastatorp (nu stadsdelen Torpa) till bete och bestämmer avgiften för att använda dessa betesmarker. Kungen förordnar också att alla som äger en stadsgård skall erlägga skatt efter förmögenhet; dessutom upprepar kungen förbudet mot landsköp.
År 1380 får Jönköpings invånare skattebefrielse under fyra år för stadens återuppbyggande efter brand och plundring.
År 1417 utfärdar Erik av Pommern privilegier för borgarna i Jönköping att segla från alla köpstäder i riket.
År 1448 utfärdar kung Karl Knutsson två privilegiebrev:
· att borgarna till sitt eget behov får köpa och utföra spannmål i köpstäderna eller på landet – varhelst det synes dem bekvämast.
· på alla de privilegier och friheter man redan har; särskilt nämns frimarknaderna i Skara på Vårfrudagen och Tomasmässan.
År 1455 utfärdar danske kung Kristian privilegier på fri handel i Halmstad.
År 1456 beviljar kung Karl Knutsson skattelättnad från tidigare femtio mark till fyrtio samt att borgarna ohindrade får köpa råg och korn i Vartofta härad.
År 1473 beviljar riksföreståndaren Sten Sture d.ä. privilegier för Jönköping att marknaden på S:t Franciscus dag skall flyttas till Heliga lekamens dag; dessutom tillåts en torgdag (lördag) i veckan.
År 1506 tillåter riksföreståndaren Svante Nilsson i Eksjö, Vallsjö sn, Jönköpings borgare att byta marknadsdag från S:t Antonii dag till tjugondag jul; samtidigt bekräftas alla av tidigare konungar givna privilegier.
År 1521 förnyar riksföreståndaren Gustav Eriksson Jönköpings stadsprivilegier
År 1524 förnyar Gustav Vasa Jönköpings privilegier
År 1528 utfördar Gustav Vasa privilegier för Jönköpings jordar
Att olika privilegier på detta sätt utfärdades under hela medeltiden var normalt. Varje regent kunde även dra in eller begränsa tidigare givna förmåner.
Text: Jan Agertz, antikvarie och namnforskare
Jönköpings läns museum
|
