Att arkeologer bara hittar fragment från det förflutna ligger i sakens natur.  Vår uppgift är att söka förstå människors liv och villkor i gångna tider utifrån slumpmässigt bevarade spår. Ibland är uppgiften enkel; sammanhangen lätta att begripa och fynden talar för sig själva. Men det händer att frågorna blir fler än svaren. Ett av de mest praktfulla föremålen från 2007 års utgrävningar i kv. Diplomaten har förblivit en sådan gåta.

Dess yttre är lätt att beskriva. Det handlar om en bronskedja som i sitt bevarade skick består av 102 länkar. Den har varit 45 cm lång och 1,5 cm bred. I kedjans ena ände finns en enkel ögla för fastsättning; antagligen avsedd att sys fast. I den motsatta änden satt en elegant utformad avslutning i form av två sammannitade bronsplåtar med en ring av mässing. På skådesidan har den drygt 9 cm långa plattan en dekor av slingor med växtmotiv i renässansstil.


Kedjan i närbild. Lägg märke till länkarnas ovanliga utformning!

Själva länkarna är värda en närmare studie. Vid första påseende verkar de vara uppbyggda av tre sammanflätade ringar i bredd. Men varje länk består egentligen av en bronstråd som bockats till formen av en kringla. Lösningen är lika elegant som ovanlig. Den tyder på ett högtstående hantverkskunnande hos tillverkaren.
Men hur har kedjan använts? Det kan vi bara gissa oss till. Kring år 1600 ingick kedjor som ett vanligt dekorativt tillbehör på förnäma mansdräkter, något som syns på många samtida porträtt. Även den här tidens värvade yrkessoldater gillade pråliga kläder med starka färger, djärva snitt och uppseendeväckande detaljer. Riktiga standardiserade uniformer introducerades först mot seklets slut.

Vår kedja passar in som glänsande dekoration på en jacka; kanske till upphängning av ett kruthorn eller en utrustningsväska. Mässingsöglan där något krokats fast tyder på detta. Klart är i vart fall att kedjan varit avsedd att synas och att den ryckts itu. Antingen har bäraren fastnat i något eller varit inblandad i ett handgemäng.
Det skulle kunna stämma. De utfyllnadsmassor där kedjan påträffades hade ursprungligen fraktats över till det nyanlagda stadskvarteret från slottsområdet. Under början av 1600-talet arbetade man med att förbättra fästningens vallgravar och bastioner. Platsen där man schaktade hade tidigare använts som övningsfält för slottets garnison. Vid soldaternas träning har det säkert gått hårt till; att en kedja råkade slitas av och tappats bort var knappast något man upprördes över. Då är det märkligare att den dök upp på nytt efter nära 400 år i jorden!

Uppgifter:
JM 443/06 – 30/07 projekt kv. Diplomaten. Fyndnummer F247 – kedja i Cu-legering

Källor:
Karlson, B.E.    1996 Bebyggelse i Jönköping 1612–1870. Produktion, rekreation. Jönköpings läns museum. Jönköping.
Nordman, A.M. & Pettersson, C. 2009 Den centrala periferin. Kv. Diplomaten, ett faktori- och hantverkskvarter i Jönköping 1620–1790. Arkeologisk slutundersökning år  2007 i kv. Diplomaten, RAÄ 50, Jönköpings stad. Jönköpings läns museum           Arkeologisk rapport 2009:40. Jönköping.

Muntliga förfrågningar angående kedjan ställdes till:
Armémuseum, Stockholm

• Kungliga Livrustkammaren, Stockholm

(… i båda fallen resultatlöst eftersom ingen kände igen den här typen av kedja!)

Text: Claes Pettersson, arkeolog, Jönköpings läns museum
Foto: Göran Sandstedt, Jönköpings läns museum