Samlingar > Filminventeringen
Jönköpings läns museum har inventerat icke-fiktiv film
Från hösten 2003 till 2009 pågick ett filminventeringsprojekt på Jönköpings läns museum. Vi inventerade drygt 1700 filmer. Det vi sökte var film på filmbas, t ex 8 mm eller 16 mm, dock inte videofilm. Den icke-fiktiva filmen fanns hos privatpersoner, företag, institutioner, folkrörelser, kommuner och hembygdsföreningar och innehöll allt från familjehögtider till kungabesök, industriprocesser och hembygdsskildringar. Den rörliga bilden kan på ett unikt sätt skildra människor, händelser, verksamheter och miljöer från en svunnen tid. Vid årsskiftet 2004/2005 upphörde vi att inventera rena familjefilmer, dock undantaget filmer före 1950. Vi valde att prioritera filmer som visade arbetsliv (industrier, hantverk, m.m.), sport- och idrottsfilmer, hembygdsfilmer och evenemangsfilmer av allmänt intresse.
Syftena med filminventeringen var flera, bland annat svara på frågan hur mycket smalfilm av den här typen som fanns i Jönköpings län och i vilket skick de befann sig.
Läs mer i slutrapporten: Filmen som kulturhistoriskt dokument > 
Bakgrund
Första gången projicerad film visades i Sverige var i Malmö sommaren 1896. Film- och biografbranschen utvecklades kort därefter och man började producera film också i Sverige – naturbilder, aktualitetsbilder och runt 1910 även spelfilmer. Man förstod också filmens värde inom reklam och marknadsföring. Flera bolag specialiserade sig på beställningsfilm från exempelvis olika företag och industrier. De första tjugo åren handlade det mest om professionella aktörer, men när smalfilmen introducerades i början av 1920-talet breddades möjligheterna för gemene man att själv dokumentera sitt liv och sin bygd på film. Under 1930-talet skedde det stora genombrottet för amatörfilmen där det snart uppstod begrepp som hembygdsfilm och familjefilm. I dag finns åtskilliga miljontals meter film runt om i Sverige som på olika sätt speglar vår 1900-talshistoria.
Svenska Filminstitutet har på uppdrag av regeringen etablerat en filmvårdscentral i Grängesberg. Syftet är att dokumentera, samla in, bevara och tillgängliggöra den dokumentära eller icke fiktiva filmen (till skillnad från t ex kommersiellt framställd spelfilm). För att ta reda på hur mycket sådan film det finns initierades ett projekt där flera länsmuseer deltog.
Filmen är ett känsligt material som riskerar att förstöras om det inte förvaras rätt. För att förhindra att vårt filmade kulturarv från 1900-talet försvinner var det angeläget att vi försökte kartlägga hur mycket film som fanns och var de förvarades. Målet med inventeringen var därför att upprätta en databas över länets bestånd av icke fiktiv film och att i förlängningen att tillgängliggöra delar av filmskatterna.
Att förvara film
Fukt och varierande temperatur är det största hotet mot filmen. Nitratfilm, nästan uteslutande 35 mm format, är brandfarlig och kan självantända vid temperaturer över ca 35 ºC. Har man nitratfilm kan man kontakta Jönköpings läns museum eller Svenska Filminstitutet. Inte heller acetatfilmen är beständig. Den kan drabbas av det s k vinägersyndromet, som gör att filmen blir skör och så småningom smulas sönder. Filmen kan också krympa vilket innebär att den förstörs om man kör den i en projektor. Färgfilmen riskerar att blekas. De kemiska processerna kan stanna upp om man förvarar filmen på ett bra sätt. Ju lägre temperatur desto bättre.
Vid förvaring hemma tänk på:
• att förvara filmerna i ett jämnt klimat, helst svalt (ju kallare desto bättre), torrt och dammfritt (gärna i en polyetenplastpåse, typ fryspåse eller syrafri kartong. Använd ej metallburkar).
• att det finns skriftlig information om filmernas innehåll och tillkomst och att den förvaras tillsammans med filmerna. Kan tyckas överflödigt i dag men är om 50 år ovärderligt.
Ansvariga för filminventeringen:
Mikael Nordström och Lars Östvall
Lästips:
Nordström, Mikael och Östvall, Lars. 2002. Äventyr i filmbranschen. Om entreprenörerna John Johansson och John Ek från Jönköping, deras biografer, distribution och filmproduktion samt nedslag i Jönköpings film- och biografhistoria 1897–2002.
Orhall, Bengt. 2001. Filmen 100 år ... och sen? Om bevarandet av rörliga bilder. Kulturmiljövård 2001, nr 2. Bevara – konservera – kopiera – digitalisera?
Upp
|
