Frågor om byggnadsvård Byggnadsminnen Projekt Rapporter Personal Kontakt

Byggnadsvård   >   Projekt   >   

Unika kyrkogårdsbalkar i Brandstorp

Vi är vana vid att våra kyrkogårdar omges av stenmurar, men så är inte fallet i Brandstorp på Hökensås. Här kantas istället kyrkogården av något som faktiskt är mer unikt än dess vackra timmerkyrka från 1600-talet, en timrad inhägnad, så kallade ”balkar”.

Kyrkogården i Brandstorp omges av timrade ”balkar”,
de enda som bevarats i Sverige vid sidan av de i
Södra Råda (som är kraftigt ombyggda under 1900-talet). Varje gård i socknen ansvarade för skötseln av en ”balk”. Balkarna i Brandstorp har sina rötter i 1600-talet, men har successivt förnyats och utökats. Sitt nuvarande utseende fick de under 1800-talet med det tegeltäckta taket och på 1940-talet då de restaurerades. Man kan på timret fortfarande tydligt se att ansvaret för balkarna var delat.

Nya lagningar utförs med tätväxt furu från Hökensås och med traditionella metoder.

En gång i tiden var dessa en vanlig syn runt om i landet och fanns troligen redan under medeltiden. Men i och med 1700-talets kungliga förordningar om virkesbesparing och beständigare byggande i sten kom timmerbalkarna allteftersom att ersättas med dagens stenmurar. Idag finns bara två exempel kvar i landet, i Brandstorp och kring den nedbrunna kyrkan i Södra Råda.

Balkarnas skötsel var uppdelad efter socknens hemman, varje gård svarade för en ”balk”. Det är också tydligt att timmer återanvänts från olika håll för reparationer genom tiderna. En läsning av sockenstämmans protokoll visar på att flera gårdar fick hotas med bötesvite för att åtgärda sina förfallna balkar. Detta var säkert en bidragande orsak till att man som regel gick över till sten. Värt att notera är hur ett hemman i Södra Råda ersatte sin balk med en stenmur.

Under hösten 2011 slutfördes restaureringen av balkarna i Brandstorp. Sista gången balkarna restaurerades var på 1940-talet, varför vårdbehovet bitvis var stort. Rötskadade partier byttes mot nytt tätväxt furutimmer från Hökensås och bearbetades traditionellt med samma metoder som tidigare använts på balkarna. Projektet har stöttats med statliga medel via den kyrkoantikvariska ersättningen.

Läs mer i rapporten:
Brandstorps kyrkogård >

Text och bild: Robin Gullbrandsson, byggnadsantikvarie

Publicerad 20101214
Uppdaterad 20120220

Upp