Konservering > Tidigare utförda arbeten > Kyrkor
 Evangelisterna i Kumlaby kyrka
får ansiktlyft
Under hösten konserveras inventarier från Kumlaby kyrka, Visingsö, på ateljén vid Jönköpings läns museum.
Det är bland annat de fyra evangelisterna av Johan Werner den yngre (ca 1630-1691) som fräschas upp, men även en altarfront av samme bildhuggare samt en oljemålning, ”Kristus i Emmaus”.
Evangelisterna och altarfronten var tidigare placerade i Brahekyrkan. Vid okänt tillfälle flyttades figurerna till Kumlaby kyrka och de har nu sin plats på konsoler i kyrkans långhus. Altarfronten är placerad i kyrkans kor.
De fyra evangelisterna, Lukas, Johannes, Markus och Matteus har en karaktäristisk skärning. Figurerna är långsmala med långt vågigt hår och rikt veckade klädedräkter. Johannes är som vanligt skägglös och både Matteus och Markus har helskägg med långa mustascher. Lukas har kort pipskägg och kort mustasch. Vid deras fötter finns de klassiska evangelistsymbolerna.
 Skulpturerna är troligen tillverkade vid 1600-talets mitt. Bildhuggare var, som redan nämnts ovan, Johan Werner den yngre. Denne man var son till Johan Werner den äldre, som flyttade till Sverige omkring år 1619 från Jägerndorf i Schlesien. Fadern blev hovkonterfejare hos greve Per Brahe den yngre i Visingsborgs grevskap och när fadern dog gick detta uppdrag i arv till sonen.
Det finns därför en mängd föremål i grevskapet som tillverkats av far och son Werner. Johan den yngre blev även rådman i Gränna år 1667 och utnämndes till byggnads-, och handelsborgmästare år 1675. I och med detta fick han stort inflytande över byggnadsverksamheten i Visingsborgs grevskap.
Bland Johan Werner den yngres verk märker vi bland annat predikstolar i Skärstad, Rogberga, Villinge och Östanå kapell. I Nykils kyrka finns en dopfunt och i Väversunda kyrka i Östergötland finns både en predikstol och altaruppsats som tillverkats av honom. Han gjorde dessutom en rad utsmyckningar till både Visingsborgs slott och Brahehus -men tyvärr har de flesta verken därifrån gått förlorade.
Den nu pågående konserveringen handlar till största delen om säkring av löst sittande ytskikt, dvs konsolidering av spjälkande grund-, färg-, och metallskikt. Alla ytor rengörs också och retuscheras till sist, för att maskera de skador som annars riskerar att störa föremålens helhetsintryck.
Text och bild: Bibi Pålenäs
Publicerad 15 november 2010
Upp
|
