| Arkeologi
> Aktuellt > Västra kajen
Arkeologisk utgrävning vid Västra kajen
Sedan augusti 2011 pågår en arkeologisk undersökning mitt i Jönköpings innerstad. På den tidigare parkeringsplatsen Västra kajen (f.d. Munksjöleden), belägen mellan Länsstyrelsen och cykelvägen längs Munksjöns strand, finns nu ett stort öppet schakt där stora grundmurar syns. Det är resterna efter Jönköpings slott som åter kommit fram i dagsljuset. Efter vinteruppehåll kommer utgrävningarna att fortsätta fram till sommaren 2012.
Slottet 1605. Det forna klostret med Gustav Vasas jordvallar och de nyligen påbörjade bastionerna.
Den försvunna fästningen
Få känner idag till att Jönköping har ett långt förflutet som fästningsstad. Under drygt tre sekel dominerades emellertid stadsbilden av slottet och dess imponerande befästningar. Höga vallar med stenklädda bastioner omgav stora vitkalkade stenbyggnader. På kopparstick från 1600-talet framträder slottet i all sin prakt. Idag finns inga synliga spår ovan jord av vad som kunde ha varit Jönköpings mest kända byggnadsverk.
Vi kan aldrig få slottet åter, men kanske kan delar av det lyftas fram ur glömskan? Med modern teknik har det varit möjligt att kartera de murar som ännu ligger kvar. Och just nu genomför länsmuseet en omfattande utgrävning inom det forna fästningsområdets sydöstra del.
Slottet
Ett första "Jönköpings hus" omtalas redan vid mitten av 1200-talet, men dess exakta läge är idag inte känt. Stadens franciskanerkloster grundades år 1283, förmodligen på initiativ av Magnus Ladulås. Det fick efterhand tre sammanbyggda längor i sten och tegel med kyrkan belägen i norr. Klostret, som låg alldeles intill Munksjöns västra strand, avvecklades efter reformationen. Byggnaderna togs över av Kronan och omvandlades på Gustav Vasas initiativ omkring 1545 till en befäst slottsanläggning. Kungsgården Ryhov fungerade som lantgård till Jönköpings slott och försåg garnisonen med allehanda material och livsmedel.
Under Nordiska Sjuårskriget brändes både slott och stad hösten 1567 inför ett danskt anfall. Under lång tid låg slottet i ruiner, men mot slutet av seklet inleddes en ambitiös utbyggnadsperiod som med vissa avbrott kom att pågå under större delen av 1600-talet. Bastionssystemet påbörjades med de båda bastionerna Gustavus och Carolus i söder. Även Adolphus i nordväst var sannolikt klar redan innan belägringen och stadens brand sommaren 1612. Den mot Munksjön och Hamnkanalen vända Christina gjordes enklare och proriterades lägre, men färdigställdes under 1610-talet.
I sitt fullt utbyggda skick kom Jönköpings slott att bli en av landets största fästningar. Dess betydelse minskade efter Roskildefreden 1658, då Jönköping inte längre var en gränsstad. År 1737 drabbades slottet av en förödande brand, varefter det aldrig återuppbyggdes. De sista resterna av vallsystem och utanverk raserades 1871.
Ruinen av bastion Carolus med dess två kanonvärn.
Utgrävningen
Efter att slottsruinerna avlägsnats kunde Västra kajen utnyttjas som lastplats för sjöfarten. Hit förlades också järnvägsspår och en mindre stationsbyggnad, Hamnstationen. I mitten av 1970-talet byggdes så Munksjöleden längs stranden. Fram till för tre veckor sedan fanns en stor parkeringsplats på den öppna ytan framför Länsstyrelsen. I dess ställe finns nu ett stort inhägnat schakt där länsmuseets arkeologer rensar fram nya stengrunder varje dag. Längst i söder syns resterna efter bastion Carolus norra fasad med två rum, avsedda för tunga bronskanoner. Norr därom ligger de bevarade delarna av sjömuren; här har också ett stort pumphus och fästningens brygga varit belägna. Besökaren kan lätt föreställa sig vilket imponerande byggnadsverk slottet en gång varit – och då saknas ändå minst åtta meter stenmur på höjden efter 1800-talets noggranna rivningsarbete!
 Viska till pistol, tillverkad av vriden
koppartråd avsedd att lindas om greppet
till en karolinsk värja.
Orsaken till att slottets sydöstra hörn nu friläggs är att Riksbyggen och Vätterhem skall uppföra två bostadshus i det attraktiva läget närmast Munksjöns västra strand. Delar av slottsruinen kommer att bevaras synlig i nybyggets markplan som ett påtagligt minne efter en av de största fästningar som funnits i Sverige. För Jönköping var en viktig stad redan för flera hundra år sedan; en plats för visioner och stora satsningar - då som nu!
När?
Förundersökningen av Jönköpings slott påbörjades den 29 augusti 2011 och pågick fram till den 14 oktober. Slutundersökningen beräknas starta i början av april 2012 och pågå fram till halvårsskiftet.
Offentliga visningar av fältet kommer att anordnas då undersökningarna startar på nytt efter vinteruppehållet. Exakt tidpunkt meddelas på länsmuseets hemsida och i lokalpressen.
Följ utgrävningen av Jönköpings slott på länsmuseets Arkeologiblogg>>
Kontaktperson: Claes Pettersson, tel. 0733-840665
Upp
|
