Sedan år 2004 pågår projektet Kultur Aqua, en kulturinriktad inventering, där fornlämningar och kulturlämningar längs vattendrag identifieras och registreras av personal från länsstyrelsen i Jönköpings län och Jönköpings läns museum, för att inom ramen för miljömålet, ta fram ett åtgärdsprogram till långsiktigt skydd för särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer.
Arbetet med den kulturinriktade delen inom Kultur Aqua innefattar
dels faktainsamling, t.ex. genomgång av hembygdslitteratur,
äldre inventeringar och kartmaterial samt att intervjua närboende,
för att få upplysningar om övergivna kulturmiljöer
längs vattendragen. Dels genomförs en systematisk fältinventering
och besiktning av platser med forn- och kulturlämningar.
Det är inte alltid så lätt att urskilja dessa
många gånger förfallna ruinlämningar som
mer eller mindre har blivit ”ett med naturen. Men spåren
efter människors idoga arbete finns där i form av kvarngrunder,
dammfästen, fiskeanläggningar, kraftstationer m.m. Dessa
lämningar beskrivs, bedöms och granskas utifrån
antikvariska värden för att registreras i Riksantikvarieämbetets
fornminnesregister. En viktig uppgift är också att
särskilt notera de platser där kultur- och fiskevårdsintressen
sammanfaller.
Hittills har ett drygt trettiotal vattendrag i länet kulturinventerats, bl.a. norra delen av Nissan med biflöden samt ett tiotal åar på Hökensås med avrinning till Vättern.
Vi kan se en rad exempel på vattendragens stora betydelse för en bygds utveckling. Här finns mängder med verksamheter, som mjölkvarnar med rötter ner i 1600-tal och medeltid, rödfärgeri, tråddragerier, vadmalstamp, järnbruk, sågverk, elkraftverk och snickerier. Flera av de större industrierna etablerades då den industriella utvecklingen sköt fart under 1800-talets senare del och från det tidiga 1900-talet kan vi följa hur de elektriska vattenkraftverken har byggts ut från småskaliga till större anläggningar. För närvarande utförs också inventering och dokumentation med särskild inriktning på den omfattande flottningsverksamhet som bedrevs i Nissan och dess källflöden från senare hälften av 1800-talet fram till mitten av 1960-talet.
I åarna har också fiske självklart bedrivits, förmodligen alltsedan de första människorna etablerade sig i trakten för mer än sextusen år sedan. Flera lämningar och platser med fasta fiskeanläggningar från historisk tid har också dokumenterats och en sådan är Suttrans laxfiske i Hökesån. Namnet Suttran och dess fiske finns belagt i flera handlingar, äldst i ett bytesbrev från år 1332 där kung Magnus Eriksson önskar byta till sig fisket i Suttran ”piscaria in Sutro” (vilket f.ö. kan vara det gamla namnet på Hökesån). Bytesbrevet avsåg förmodligen det bästa laxfisket i ån.
I Nissan har ålfisket varit betydande. Ål fiskades ju vanligen med fasta fiskeredskap och på äldre kartor förekommer uppgifter om fasta anläggningar för ålfiske. Tyvärr är spåren efter dessa gamla fiskeplatser utplånade, men ännu bedrivs fiske i ålkistor, dock i mindre skala.
Fiskefälla i form av en timmervall. På
denna plats har fiske bedrivits sedan 1500-talet. Senast har
avelsfiske här bedrivits fram till 1960-talet.
|
För att bevara kulturmiljön vid Kvarnekulla i Knipån
planeras ett s.k. omlöp - en nyanlagd vattenfåra
som anläggs vid sidan av kulturplatsen där fisken
kan söka sig vidare uppströms förbi fördämningsmurarna.
|
Stenvalvbro över Nissan.
|
Övergivna torvlador för torvtäkt i området
för Nissans upptagningsområde. I förgrunden
Nissan.
|
År 2005 anlades ett s.k. omlöp för fiskens
vandring uppströms i
Skämningsforsån förbi en kulturplats med grunder
efter såg och fördämningsmurar.
|
För att spara kulturmiljön med såg- och kvarnlämningar,
men ändå kunna ge passage för fiskens vandring
uppströms förbi dammvallen, har en laxtrappa byggts
in i åfåran genom den delvis nedplockade fördämningsmuren.
|
Upp
|
