Den
centrala periferin belyser, med hjälp av arkeologiskt
material, hur gränsstaden Jönköping blev en viktig
bricka i Gustav II Adolfs stormaktspolitik. Efter Kalmarkrigets
härjningar nyuppfördes staden med kronans hjälp
inom dagens stadsdel Öster. Här grundades på 1620-talet
både ett vapenfaktori och ett vantmakeri som tillverkade
ylletyg för militärens räkning. Kvarteret Diplomaten
räknades till Tyska maden, där
de tyska textilhantverkare som värvats till vantmakeriet
bodde och verkade. Fynden från undersökningarna belyser
de invandrade specialisternas vardag och boendeförhållanden;
inte minst de återkommande besvären med översvämningar.
Samtidigt finns spår av en oväntad lyxkonsumtion bland
bodlängor och verkstäder – av en urban livsstil
i småstaden!
I början av 1700-talet, när vantmakeriet sedan länge
lagts ner, blev krukmakeri det viktigaste hantverket i kvarteret.
Hundra år av kruk- och kakelugnsmakeri hade lämnat
flera kubikmeter keramikskärvor, vilka nu specialstuderats.
Tre generationer yrkeskunniga hantverkare har kunnat följas
genom modets växlingar från ca 1725 till 1830. Berättelsen
slutar som den började – i en brandkatastrof. Hur påverkades
invånarnas liv av dessa återkommande kriser och katastrofer?
Tyska madens gröna rum beskriver
resultaten från två av de specialstudier som genomfördes
i samband med undersökningarna av kvarteret Diplomaten. Utifrån
växtrester och äldre kartors vittnesbörd spåras
den ursprungliga naturmiljön från tiden före stadens
flyttning. Invånarnas matvanor, deras kunskaper om odling
och avfallshantering har kartlagts. Konsekvenserna av de återkommande
översvämningarna framträder tydligt.
För mer information kontakta gärna:
Ann-Marie Nordman,
arkeolog vid Jönköpings läns museum, tel 036-30
18 35 eller Claes
Pettersson, arkeolog vid Jönköpings läns museum,
tel 036-30 18 63.
VILL DU KÖPA BÖCKERNA?
Köp böckerna i vår museibutik, via webbformulär
eller via telefon 036-30 18 00. Se priser till vänster.
Fler publikationer
om arkeologi >>
Upp
|
