Kommer denna vurm för kärlekens och naturens symboler
från ett spirande naturromantiskt mode? Hittade fransk och
brittisk naturlyrik och estetik på omvägar ända
in i hantverkarnas och deras familjers symbolvärld? Tog dessa
tankar sig kulturella, idag avläsbara uttryck på de
varor som producerades i kvarteret och såldes till andra
Jönköpingsbor? Hade även kvarteret Diplomatens
invånare för en tid del i den natursyn och den föreställning
om den romantiska kärleken som spirade runt om i Europa under
1700- och 1800-talen? Ett synsätt som kan sägas ha format
konstnärer som Boucher och Watteau, forskare som Carl von
Linné, diktare som Goethe samt filosofer som Rousseau och
Voltaire.
Människan – Naturen – Gud. Vetenskapernas
och då i synnerhet naturvetenskapens nya landvinningar låg
till grund för 1700-talets upplysningsparadigm. Tanken på
Gud och den himmelska ordningen började så smått
förändras och ersattes efterhand av idén om Naturens
gudomliga ordning. Enkelt uttryckt - Gud fann man i naturen. Botanikern
Linné såg som sitt kall att ordna och systematisera
det Gud skapat. Rousseau satte människans känslor och
naturen i centrum. Genom att både följa sina känslor
och studera naturen skulle människan kunna frigöra sig
- idéer som sedan påverkade exempelvis Goethe och
1800-talets romantik. Samhällsvetaren Adam Smith sökte
Guds hand i människan och samhällets natur. Den osynliga
handen, det naturligt mänskliga och naturligt sociala blev
en del i nationalekonomins födelse. Samtidigt som vetenskapsmännen
betonade sambandet mellan människan och naturen höll
man fast vid att Gud existerade. Skillnaden var att människan
kunde påverka sitt öde.
Parallellt med vetenskapernas framsteg uppstod idén om
tillvarons torftighet och ofullkomlighet. Ett svärmeri för
naturen och känslornas djup utvecklades, likt en form av
verklighetsflykt. Att betona känslor, kärlek och naturens
godhet blev viktigt inom både konst och filosofi. Den stil
som utvecklades, rokokon, utmärks av kärlekssymboler,
av blommor och blomsterslingor samt en ornamentik rik på
ostron och musslor.
Utifrån ett antal utgrävningsfynd, föremål
daterade till 1700- och 1800-tal, kan det konstateras att upplysningens
tankevärld även influerade många av de människor
som levde och verkade i kvarteret Diplomaten. Det nya paradigm
som påverkade både konst och filosofi fann sitt uttryckssätt
i naturromantik och kärleksmotiv, något som även
Jönköpings hantverkare kunde uppskatta.
Ett flertal föremål av keramik, knappar, kritpipor,
porslin och fajans har motiv som föreställer blommor
och/eller hjärtan. Vilka växter det rör sig om
kan vara svårt att identifiera - troligen handlar det oftast
om idealbilden blomma. Ett flertal av motiven ser dock ut att
föreställa någon form av korgblommiga örter.
Avbildade musslor och ostron återfinns som kakelungsmotiv
tillsammans med blommor och blomsterslingor. Andra motiv som påträffats
på föremål i kvarteret Diplomaten är t.ex.
hjortdjur, fåglar, solen och ett porträtt av The Duke
of Wellington. Det sistnämnda härstammar från
en heroiserande servis där Hertigens segrar under Napoleonkrigen
räknas upp.
Dåtidens andra stora konststil, nyklassicismen finns emellertid
inte representerad i vårt material. Denna riktning som framförallt
uppskattades av dåtidens konungahus och överklass,
fick inget fotfäste bland invånarna i kvarteret Diplomaten.
Rokokons mer folkliga attribut som natur- och kärleksmotiv
var tydligen lättare att identifiera sig med och därför
mer uppskattade.
Så - vilken konstart påverkar dagens Jönköpingbor?
Naturromantiska motiv och kärlekssymboler eller kanske en
mer abstrakt estetik?
Mats Johansson
Upp
|
