Aktuellt Arkeologi i Jönköpings län Våra tjänsterTidigare projekt PublikationerMånadens historia

Arkeologi   >   Aktuella projekt   >   Kvarteret Diplomaten  >   Fördjupning 3

Ohyra i Jönköping

Ohyra som finns eller har funnits i en stad som t.ex. Jönköping kan man definiera som de insekter eller spindeldjur som genom att suga blod eller utnyttja människan som föda förorsakar smärta och irritation. Och de är dessutom ofta sjukdomsvektorer (sjukdomsbärare). Ett känt exempel är svartråttan, Rattus rattus, vars loppa, Xenopsylla cheopis orsakade pesten.

Flertalet arter av ohyra i Jönköping kommer ursprungligen från tropiska trakter och har via ofrivillig mänsklig medverkan kunnat sprida sig över stora delar av staden. Här uppe i Norden klarar sig inte ohyran utan hjälp av stadens medborgare, eftersom den härrör från ett varmare klimat. Med hjälp av kläder och bostäder skapas istället ett tropiskt mikroklimat som skyddar ohyran på våra ogästvänliga breddgrader. De rent medicinska konsekvenserna av ohyra i Jönköping var länge okända för stadens invånare, men följderna uppfattades ändå som besvärliga, otäcka och till och med farliga.

Det bedrevs tidigt entomologiska studier (insektsforskning) vars resultat har tillämpats av människan praktiskt under århundradenas lopp. Från och med 1700-talet blev handböcker kring problemen med förslag till lösningar vanliga. Dessa handböcker blev förståeligt nog snabbt mycket populära. Den svenske entomologen Gustaf Dahlbom (1806–1859) gav i sin handbok både effektiva och mindre verksamma direktiv. Hur dessa råd användes i Jönköping kan vi endast fundera kring. Flera av hans åsikter är emellertid fortfarande allmänt gällande. I sin handbok beskriver Dahlbom flera arter som då uppfattades som plågoandar t.ex. loppor, löss, flugor, mygg, svinknott, knott, bromsar och skabb. Dessa arter plågar oss tidvis än i dag och bör ha varit allmänt förekommande i en miljö som hantverkargårdarna i kv. Diplomaten.

Det finns en art som var mer fruktad än alla andra – tvestjärten, Forficula auricularia. Den avskyddes speciellt för sin orättvist tillskrivna talang att krypa in i folks ögon och näsborrar, och för att därigenom ge upphov till dödsbringande skador på hjärna och mage. Dahlbom rekommenderar i sin handbok att man bör stoppa bomull i öronen – då förväntades tvestjärten vända om och krypa ut. Detta råd tillämpades även mot loppor.

Medan tvestjärten har förlorat sin status som farlig ohyra hemsöks våra moderna städer istället av kloakmyggan, Culex pipiens molestus. Den lever i vattenlås och kan genom sitt irriterande bett göra ett besök på toalett eller badrum till en mindre behaglig upplevelse. Den kan själfallet inte ha existerat i Jönköping förrän bostäderna utrustades med rinnande vatten, med andra ord – den blev först allmän efter andra världskriget.

Joakim Svahn

Upp