Med
hjälp av de små växtdelarna kan kvarterets miljö
rekonstrueras. Växter som ingått i stadsfloran kan
avslöja hur miljön varit på olika platser; till
exempel vilka områden som trampats av kreatur och var latriner
stått. I rester av spisar och hus kan man studera vilken
typ av säd som skördats runt Jönköping och
vad maten bestått av. En stor mängd frön och frukter
kom in i staden via kreatursdynga. Där hittar vi spår
efter de ängar och hagar som funnits i omgivningarna. Det
är alltså inte bara naturspår som påträffas,
utan också lämningar efter människans kultur i
form av odling, matlagning, import och djurhållning. Tillsammans
med de större arkeologiska fynden kan en fylligare bild skapas
av hur ett område sett ut och vad man haft för sig
där. De små fynden är en del av det arkeologiska
materialet som lätt glöms bort, men de är mycket
viktiga för att vi ska kunna tolka och förstå
fornlämningar.
I höstas undersökte vi de första jordproverna från
kvarteret Diplomaten. Det visade sig att många av jordlagren
innehåller väldiga mängder växtdelar –
en liter jord kan rymma flera tusen fröer. Många av
dem härhör från de växter som vi brukar kalla
ogräs och som vuxit på bakgårdar, i trädgårdar
och på avfallsplatser i kvarteret. Andra kommer från
växter som kan ha odlats i kvarteret, t.ex. bär som
krusbär, björnbär och smultron, eller örter
som kattmynta och lungrot. Frukter av humle visar att man smaksatte
sitt eget öl i kvarteret under 1600-talet, och fikonkärnor
antyder att de som bodde här antagligen var rätt välbeställda
– även om de hade det blött om fötterna.
Kvarteret Diplomaten är nämligen anlagt i ett kärrområde.
Innan man började byggda hus här i början av 1600-talet
bar man hit väldiga mängder sand och ris för att
höja marknivån och göra området beboeligt.
Exakt vilken typ av miljö som bredde ut sig här innan
stadens tillkomst vet vi ännu inte. Användes området
kanske som betesmark, eller var det ett skogsbevuxet lövkärr?
En av målsättningarna för undersökningarna
i Diplomaten är att ta reda på detta.
Ännu befinner sig de miljöhistoriska undersökningarna
av kvarteret i ett tidigt skede, men det finns redan indikationer
på spännande resultat. Bl.a. finns det antydningar
om att åtminstone delar av kvarteret kan ha övergivits
en tid efter det första nybyggarskedet – kanske för
att utfyllnaderna inte räckte och det vart för blött.
Under en tid verkar man då istället ha hållit
boskap på området. Ett annat spännande resultat
är att vi i de djupschakt som hittills undersökts ännu
inte nått ner till den ursprungliga marknivå som övertäcktes
av fyllnadsmassor i början av 1600-talet. Hur djupt denna
gamla markyta egentligen ligger och vad vi kommer att hitta där
återstår att ta reda på under sommaren och hösten!
Jens Heimdahl (RAÄ UV-Mitt)
Upp
|
