Tillbaka till startsidan

Se & göra Upplev länet Skolan & museet Arkeologi Konservering Byggnadsvård Samlingar Om museet
     

Aktuellt Arkeologi i Jönköpings län Tidigare projekt PublikationerMånadens historia

Arkeologi   >   Tidigare projekt   >   Kvarteret Diplomaten

Kvarteret Diplomaten – en undersökning inom Tyska Maden

Läs arkeologernas dagbok från utgrävningen >>>

Läs presentation av personalen >>>


Under sommaren och hösten 2007 kommer länsmuseet att genomföra en arkeologisk undersökning av den tidigare parkeringsplatsen öster om Stadsbiblioteket. På platsen planeras dels ett arkiv-hus med utrymmen för arkiv, bibliotek och museum, dels ett parkeringshus.

Årets undersökningar skall inriktas mot hur livet gestaltade sig för de människor som levde och verkade i stadens utkanter, både i bokstavlig betydelse och sett ur ett socialt perspektiv. Vi får möta Jacob Buntmakare, Mattias Klensmed, Per Postiljon, Nils Timmerkarhl och många andra. Det handlar om människor vars existens bara fått ett flyktigt omnämnande i det skriftliga källmaterialet, men vars arbete bidrog till att bygga grunden för det samhälle vi lever i. De lämningar som ännu döljs i kvarteret Diplomatens underjordiska arkiv kommer att ge ett unikt tillfälle att förstå människans villkor under stormaktstidens omvälvande år och de år som följde!

 

 

Kvarteret ligger inom den så kallade Tyska Maden, ett område som fått sitt namn efter de inflyttade hantverkare som på 1620-talet värvades till stadens textilindustri, vantmakeriet. Det kläde som producerades gick huvudsakligen till den svenska krigsmakten. Kronan ställde tomtmark i Jönköping till hantverkarnas förfogande och marken förbereddes för byggnation. Att de anvisade sankängarna inte var speciellt lämpade för ändamålet stod klart för alla och envar. Traktens bönder ålades till exempel att ”med flit fylla Maden med ris”. Trots dessa insatser visar ett citat från 1650 hur tillvaron kunde gestalta sig – ”Hus och gårdar… äro alldeles i vattnet sänkte, så att en del hafva övergivit sina hus och tomter.” Att området behöll ett genuint dåligt rykte in i vår tid är kanske inte så förvånande. Här bodde många av stadens fattiga och här fanns en blandning av olika hantverkares verkstäder.

Bland hantverkarna ägnar vi speciellt intresse åt krukmakarna. Vi har uppgifter om minst fem krukmakare/kakelugnsmakare inom kvarteret Diplomaten. Deras verksamhetsperiod sträckte sig från första halvan av 1700-talet till 1800-talets mitt. Till projektet har vi knutit Ole Stilborg från Keramiska Forskningslaboratoriet vid Lunds Universitet. Med hans hjälp kommer vi att specialstudera keramiken och krukmakerilämningarna.
Läs mer om keramikstudien >>

En annan viktig del i arbetet detta Linnéår är att utnyttja de spår av växter som döljs i jordlagren. Genom moderna analysmetoder vill vi återge staden något av dess grönska och visa hur man odlat både medicinalväxter, bärbuskar, fruktträd och blommor. Samtidigt visar närvaron av ängsväxter och annat foder hur man genom slåtter förmått hålla husdjur inne i stadsgårdarna. Till projektet har vi knutit Jens Heimdahl, kvartärgeolog vid Riksantivarieämbetets Undersökningsverksamhet. Han kommer att specialstudera innehållet i de olika jordlagren som vi gräver fram.
Läs mer om arkeobotaniken >>

Om man arbetar med den historiska tidens arkeologi går det inte att undvara de skriftliga källornas vittnesbörd. Där arkeologen hittar och tolkar de fysiska lämningarna efter människors liv och verksamhet i gångna tider, sätter historikern namn och händelser på plats. I en givande syntes kan vi få möta verkliga livsöden ur Jönköpings förflutna, personer vars tillvaro på ett eller annat vis varit knuten till kvarteret Diplomaten. På så vis kompletteras den bild de framgrävda husen och föremålen som utgrävningen ger. Under arbetets gång får vi värdefull hjälp med arkivens uppgifter av Per Ericsson, historiker och f.d. chef för folkrörelsearkivet.
Läs mer om kvarteret Diplomaten ur en historikers perspektiv >>

Om man jämför arkeologins vittnesbörd med äldre Jönköpingsbors minnen av stadsdelen Öster, slås man av de himmelsvida skillnaderna. Där det uppgrävda förflutna ger en tydlig bild av välstånd och yrkesstolthet, om än i blöta och förmodligen osunda miljöer, är det fattigdom, förfall och sociala konflikter som dominerar det förra seklet. Så vad var det egentligen som hände? Vad skedde efter 1790 års stadsbrand som så i grunden förändrade Östers status? Hur har 1800-talets storskaliga samhällsomvandling bidragit till att förändra kvarteret Diplomaten och dess invånare? Martin Ericsson, historiker verksam vid Lunds Universitet (men vars rötter finns i Jönköping) ger oss några ledtrådar.
Läs mer om kvarteret Diplomatens sista 200 år >>


FÖRDJUPNINGSTEXTER
Under länkar nedan lägger vi fortlöpande in korta texter, skrivna av projektets medarbetare. De ämnen som tas upp hör samman med aktuella fynd som gjorts ute i fält. Ibland kan det röra sig om ett enstaka föremål, ibland om avsevärt större saker. Vi hoppas artiklarna skall ge en bra inblick i hur man arbetar som arkeolog och visa upp de aktuella diskussionerna. De tolkningar som presenteras är preliminära och kan mycket väl komma att ändras under resans gång. Likväl tycker vi det är viktigt att så fort som möjligt kunna föra ut resultaten allt eftersom dom kommer, om än i rå & obearbetad form! På sikt är det vår förhoppning att dessa texter skall bilda stommen i en populärt hållen skrift kring utgrävningen i kv. Diplomaten.

1. Från sumpig lyx till torrskodd misär >>

2. Stockhuggare Örnbergs virkesförråd >>

3. Ohyra i Jönköping >>

4. Av trä, sten och sand >>

5. Den projicerade fattigdomen >>

6. Slarv i brandens spår? >>

7. Att förlora lyckan >>

8. Bland hjärtan och blommor >>

9. Att verka i verkstaden >>

10. Gränsernas geografi och identitet >>

11. Vägglöss i Jönköping >>

12. Pesten i Jönköping >>

13. Att gräva stort och fort >>

14. Metallernas mångfald >>


 

 

 

 

 

Upp

 

Kvarteret Diplomaten. Flygbild ca 1950 med Odengatan i förgrunden.
 
Ritning över några av kvarterets gårdar, upprättad 1920.
 
1700-talets ansikte. Form och provstycke från Isak Sjöstrands verkstad.
 
Kvarteret Diplomatens tomter. Numrering tidigt 1700-tal (208–220) och 1800-tal (22–32)
 
 
 
 





 

 
Tillbaka till startsidan Jönköpings läns museum  |  Dag Hammarskjölds plats 2, Jönköping  |  Tel +46 (0)36-30 18 00  |  www.jkpglm.se  |  info@jkpglm.se