Aktuellt Arkeologi i Jönköpings län Våra tjänsterTidigare projekt PublikationerMånadens historia

Arkeologi   >   Tidigare projekt   >   Utgrävningarna i Barnarps kyrka

Bakgrund
Vid två tillfällen år 2006 utfördes arkeologiska undersökningar i Barnarps kyrka då det påträffades sammanlagt 35 gravar från medeltid till 1800-talet under golvet. Undersökningarna genomfördes då ett nytt golv måste anläggas eftersom kyrkan drabbats av fukt- och mögelskador. Dessa omständigheter hade även medfört att flertalet skelett var i dåligt skick. Syftet med slutundersökningen var att redan i fält kunna osteologiskt bestämma benen. Fördelen med detta var att skeletten aldrig behövde lämna sin rätta miljö och att det var enkelt att återbegrava dem efter undersökningen. Andra aspekter som låg till grund för att inte låta dem lämna kyrkan var deras mycket dåliga skick på grund av allt mögel, samt att övriga vetenskapliga analyser mer än de redan genomförda inte ansågs motiverade. Syftet var också att datera benen med C14-metoden. Undersökningen visade att benmaterialet trots sitt dåliga skick kunde bidra med information om tandstatus, ålder och kön. Ett av skeletten kunde dessutom indirekt påvisa förekomsten av en kyrkogård som var äldre än den som tillhörde den äldsta stenkyrkan.

Kort kyrkohistorik
De äldsta delarna av Barnarps kyrka utgörs av långhusmuren från en romansk stenkyrka som är från 1100-talets slut eller 1200-talets början. Dateringen grundas bland annat på långhusets proportioner och att det finns en dopfunt av Bestiariustyp som är dekorerad med djurfigurer. Typen var vanlig under perioden 1150 och en bit in på 1200-talet samtidigt som de romanska stenkyrkorna rent allmänt började byggas i Jönköpingsområdet. Kyrkan har under årens lopp genomgått många förändringar. Koret tillkom troligen under 1400-talet samtidigt som den första sakristian. Korsarmarna och ett stort gravkor byggdes år 1686 och det var i samband med detta som många av de medeltida gravarna förstördes. Även senare tiders ingrepp har gjort sitt. Under förundersökningen som pågick under våren år 2006 kunde man konstatera att pannrummet sannolikt byggts på den plats där det ursprungliga koret legat men några lämningar efter det gick inte att spåra.

De gravlagda
Av de påträffade 35 gravarna var det möjligt att få fram osteologisk information av 23 stycken. Då hade tio av elva kistgravar lämnats eftersom benen var alltför fragmentariska och skadade av fukt och mögel. Merparten av de undersökta gravarna låg söder om långhusmuren på det som var kyrkogård innan korsarmarna byggdes. Även om inte den osteologiska analysen är helt klar har vi ändå fått veta mycket om de gravlagda på kyrkogården söder om långhusmuren. Alla gravar utom en saknar kista och de tycks alla har placerats i förhållande till långhusmurens södra sträckning, vilket var en prominent placering. Majoriteten av gravarna här anlades sannolikt mellan 1200- och 1400-talen. De gravlagda bestod av både män och kvinnor som dött relativt unga, någonstans i 20- till 40-årsåldern även om det förekom några äldre individer. Många av dem, både äldre och yngre, hade hål i tänderna och tandsten. Även spår av förslitningar på ett av skeletten kunde konstateras. Det gick även att se att en del personer tappat flera tänder medan de ännu levde. Ett av skeletten visade sig vara särskilt intressant. Det var en vuxen man som begravts liggande på en träplanka. Även han hade haft dåliga tänder med mycket tandsten och hål. Mannen låg delvis begravd under långhusmuren, vilket tyder på att han begravts innan den romanska stenkyrkan byggdes. Det kan innebära att han begravts på en äldre kyrkogård där det kanske kan ha funnits en annan, ännu äldre kyrka än den romanska stenkyrka som delvis finns kvar i dagens kyrka. Det är inte ovanligt att de romanska stenkyrkorna föregicks av äldre kyrkor i trä. Spår av någon sådan kunde vi inte hitta men läget för den begravda mannen är onekligen spännande nog. Mannen ligger, liksom alla de andra begravda personerna – och som brukligt är för en kristen – i öst-västlig riktning.

Fyra barngravar
Av de undersökta gravarna utgjordes sammanlagt fyra av barngravar. I en av de medeltida gravarna låg ett barn som endast var 3-4 år gammalt då det dog. Det hade begravts utan kista tillsammans med en kvinna i 15 till 20-årsåldern strax söder om den södra långhusmuren. Det andra barnet hade begravts någon gång under 1700-talet. Barnet låg i en träkista under golvet inne i kyrkan. På huvudet fanns en begravningskrans bestående av metalltråd tvinnad som blommor.

Fynd
Vi hittade inte många gravfynd under utgrävningen även om det förekom kisthandtag av olika storlek. Generellt sett är det inte brukligt med gravgåvor i kristna gravar även om det varierar över tid, som till exempel begravningskransen i graven från 1700-talet. Ibland har även kritpipor, mynt, örhängen, snusdosor och vigselringar fått följa med i graven. Däremot förekommer det att man kan påträffa detaljer som hört till klädedräkten eller svepningen. Under utgrävningen hittade vi inga nålar, vilket brukar förekomma i svepningen men däremot två mycket rostiga söljor av järn. Båda söljorna påträffades i höjd med den dödes höft och de kan vara delar av klädedräktens bälte eller möjligen från ett bälte som hållit svepningen på plats. Förhoppningsvis kan det finnas textilrester kvar på söljorna som kan berätta vad för slags tyg som använts.

Läs mer om Barnarps kyrka i Månadens historia (juli 2006):
Barnarp – en kyrka fylld av "mögligheter"
Läs mer >>>

Upp