Aktuellt Arkeologi i Jönköpings län Våra tjänsterTidigare projekt PublikationerMånadens historia

Arkeologi   >   Tidigare projekt   >   Järnåldersgårdar i Åkarp, del 2

Järnåldersgårdar i Åkarp – del 2

I höstas beskrev vi, under pågående projekt här på hemsidan, hur vi undersökt ett långhus några hundra meter norr om Rogberga, men också hur vi blev tvungna att avbryta grävningen på grund av det dåliga vädret. Ursprungligen tänkte vi gräva ytterligare en mindre yta i närheten men det fick skjutas på till våren.

Läs mer om undersökningen 2006 >>>

Så nu i slutet av maj återupptogs undersökningen av område 2. Bodar och containrar rullades återigen ut och grävmaskinen och dumpern hjälpte oss i arbetet med att flytta undan matjordslagret. Sedan tidigare var det känt att området innehöll boplatslämningar men först i detta skede blev det klart hur många det fanns av de olika kategorierna. Resultatet av förundersökningen kunde verifieras, centralt låg ett område som innehöll uppåt tvåhundra stolphål och en bit ifrån dessa låg härdarna. Nu när en större yta frilagts kunde man direkt se varför stolphålen låg där de låg. I ytans centrala del var den underliggande leran något uppblandad med sand medan området runt omkring bestod av ren lera. Så stolphålen hade grävts i en yta som förmodligen var bättre dränerad än omgivande mark. På något sätt måste de som uppehållit sig på platsen känt till dessa förhållanden innan byggnationerna påbörjades. Om de helt enkelt kunde se att vattnet rann undan snabbare efter ett regn eller om de kunde se skillnader i växtligheten på platsen vet vi inte men husen hamnade inte där av en slump.

Efter någon veckas arbete med att undersöka stolphålen kunde vi börja urskilja vissa vaga mönster. Stolphålen grupperades utifrån storlek, det vill säga diameter och djup samt om de var skodda med stenar eller inte. Grundtanken med metoden är att samtliga till exempel takbärande stolpar i ett hus bör vara ungefär lika stora och konstruerade på samma sätt. Mängden stolphål antydde även att det kunde finnas fler än en större konstruktion på platsen, och om de inte skulle vara samtida så finns det inget som hindrar att två eller flera hus kan ha legat på samma plats vid olika tidpunkter.

Först när nästan samtliga anläggningar undersökts framträdde spåren efter ett långhus som låg orienterat i öst-västlig riktning. Sex par med takbärande stolppar pusslades ihop. Utifrån denna stomme kunde sedan några stolpar identifieras som ingått i husets ytterväggar och några som ingått i inre konstruktionsdetaljer såsom till exempel i en vägg som skiljde olika rum åt. Husets norra yttervägg vållade oss dock en del bekymmer. För det första så hittade vi inte alls lika många stolphål som i den södra väggen. Däremot fanns det en koncentration av kraftiga stolphål som normalt sett indikerar platsen för en dörr men precis i vad som skulle varit dörröppningen stod ytterligare en stolpe vilken skulle hindrat alla som försökte ta sig in eller ut ur huset. Stolpen fick sin förklaring då ytterligare ett hus pusslades fram bredvid det första. Stolpen mitt i dörren visade sig vara en del av det nya husets vägg! Då blev vi säkra på att olika hus avlöst varandra på platsen. Totalt sett lyckades vi till slut hitta tre långhus samt ett så kallat fyrstolpehus som är en typ av mindre förrådsbyggnad. Så nu återstår det att se vilka av de tre långhusen som var samtida, om några av dem var det, samt att försöka lista ut vilken generation som fyrstolpehuset tillhör. Förhoppningsvis kan 14C-dateringarna ge svaret på dessa frågor.

En av de prioriterade frågeställningar i undersökningen är att försöka se hur de olika närliggande gårdarna förhåller sig till varandra vad det gäller ekonomi och produktion. Producerar de samma saker eller har sysslorna till viss del delats upp mellan gårdarna för att sedan överskott ska bytas med varandra? Undersökningen kan bidra till att ge oss ytterligare ledtrådar till hur gårdarna från de olika undersökningarna förhöll sig till varandra, för något överraskande hittades en ugn endast några meter från långhusen som var avsedd för järnframställning. Den skiljer därmed ut sig – inga spår efter liknande ugnar har hittats vid de andra husen i området.

I dagsläget kan man inte dra några långtgående slutsatser utifrån materialet. Vi får helt enkelt skicka in proverna från husen till analys och hoppas att svaren kan hjälpa oss att förstå när de olika husen bebotts och hur människorna livnärt sig. Men redan nu kan det konstateras att undersökningen av de två ytorna har gett mer än vi vågade hoppas på. Innan vi satte spadarna i marken var vi ganska säkra på att det fanns ett långhus inom område 2, men att det sammanlagt skulle bli fyra långhus och ett fyrstolpehus inom de båda områdena vågade man knappast drömma om. Sen var det ju det där med ugnen. Endast vid ett tidigare tillfälle har en järnframställningsugn hittats på en boplats vilket gör även den mycket intressant att arbeta vidare med.

Upp