| Arkeologi
> Månadens
historia > 2010
> Oktober
Varje månad berättar Jönköpings läns
museums arkeologer en historia med lokal anknytning. Läs
tidigare månaders berättelser i vårt arkiv.
Arkiv >>>
Högen med trolltallen
Med en smäll flög tallstubben i luften. Tio kilo dynamit krävdes för att få bukt med det uppskattningsvis 350-åriga trädets stubbe. Rotsystemet omfamnade delar av en bronsåldershög i Ljungarumsskogen. Högen hade namngivits efter det mäktiga trädet – högen med trolltallen. Men sommaren 1940 var både högens och trädets saga all. De skulle ge plats för det nya flygfältet. Den dramatiska åtgärden att spränga stubben fick förmodligen sina konsekvenser vilket vi ska se senare.
Högen var belägen på en oregelbunden sandås, strax väster om vägen från Ljungarums kyrka till Ryhov. Idag ligger platsen för gravhögen ungefär mitt mellan Media Markt och Plantagen. Gravhögen var vid tiden för undersökningen, sommaren 1940, ca 18 meter i diameter och 2 meter hög. Den var delvis skadad genom sju olika gropar, förmodligen orsakade av skattletning. I mitten av högen fanns också ett ovalt kärnröse och i norra delen fanns resterna efter en kantkedja. Innanför kantkedjan fanns en stenmantel eller bräm av små stenar. Den glesa stenmanteln fortsatte runt högens norra, östra och södra kant in mot kärnröset. Högen var uppbyggd av grästorvor, vilka syntes som ”sand, delvis uppblandad med smala horisontella myllränder”. I rösets centrum, under en stor sten, påträffades en dolk- eller svärdsklinga av brons.
 
Några år senare, i april 1943 inlämnades till länsmuseet ett svärdshandtag, ca 11 cm långt, avbrutet vid klingans bas, men med ett guldbleck ovanpå den rombiska svärdsknappen. Fyndet hade gjorts vid arbetet med det nya flygfältet av schaktmästare Pettersson, i dumpmassor intill platsen där högen med trolltallen hade legat. Fyndet kan sannolikt antas komma från gravhögen. Kanske hör svärdsklingan och handtaget ihop. Handtaget kan dateras till äldre bronsålder, ca 1500-1300 år före vår tideräknings början. Fyndet ger också en fingervisning om gravhögens ålder. Eftersom handtaget kom in till museet några år efter undersökningen hamnade den i museets egna samlingar, tillskillnad från svärdsklingan som skickades till Stockholm och historiska museet. Så kommer det sig att fynden från samma gravhög, kanske till och med samma svärd, förvaras på två olika ställen.
 Redan på 1800-talet hade företagits grävningar i högen, men inte i form av någon arkeologisk undersökning. Axel Ramm som 1883 redogjorde för en antikvarisk uppteckningsresa i Tveta härad visste att berätta att jägmästare Gadamér, från Råslätts skogvaktarskola, hade plundrat gravhögen vid tiden för anläggandet av lärkträdsplanteringen på 1860- 70-talet. Gadamér lär då ha funnit ”… menniskoben och kål samt bitar af en lerurna samt i och vid bålet; 2 tyngdstenar, som gagnats vid spinning med slända, 1 lansudd eller dolk av brons, 1 rakknif af brons samt 1 stycke af ett bronshandtag…". Ramm fick emellertid inte se på fornsakssamlingen utan endast ta del av den genom ett brev. Samlingen innehöll ett 30-tal föremål från olika platser i södra Sverige, varav en handfull från Jönköpingstrakten. Axel Ramm konstaterade att fornsakerna ”förtjenade bättre öde!” än att förvaras i en ”skräpkammare”. Var samlingen tagit vägen vet vi inte, förmodligen har den skingrats för gott.
Av följande historia kan vi lära; att Jönköpingstrakten härbärgerat betydande gravhögar med fynd från bronsåldern, att stora gravhögar ofta lockat till sig gravplundrare samt inte minst att det är vanskligt att använda dynamit vid arkeologiska undersökningar.
Mikael Nordström
Arkeolog
Upp
|
