Tillbaka till startsidan

Se & göra Upplev länet Skolan & museet Arkeologi Konservering Byggnadsvård Samlingar Om museet
     

Aktuellt Arkeologi i Jönköpings län Våra tjänsterTidigare projekt PublikationerMånadens historia

Arkeologi   >   Månadens historia   >   2010   >   Maj

Varje månad berättar Jönköpings läns museums arkeologer en historia med lokal anknytning. Läs tidigare månaders berättelser i vårt arkiv.

Arkiv >>>



En Jönköpingsarkeolog besöker
Volubilis – en ruinstad i Marocko

Det är en torr och het januaridag. Jag står mitt bland lämningarna efter det som en gång var en blomstrande romersk stad. Från det triangulära
forum – torget, samlingsplatsen och det en gång så viktiga politiska centrat – ser jag ut över den milsvida slätten. Den skira centimeterhöga grönskan har just skjutit upp på de bördiga fälten. Åt nordväst höjer sig Atlasbergen, likt en vidsträckt, veckad siluett mot den blå himmelen. Där, med rötterna tryggt förankrade i den torra jorden, står tusentals olivträd sida vid sida i rad efter rad. Jag drar ett djupt andetag och låter mig fyllas av platsens historia.

 


 

Från småstad till storstad
Staden heter Oualili på berbiska. Romarna kallade den för Volubilis. Den har fått sitt namn efter oleandern – de höga buskar med väldoftande vita blommor – som växer i området. En gång var Volubilis huvudstad i det mauretanska riket, Mauretania Tingitana.

Den äldsta bebyggelsen är från 200-talet f.Kr., men då var det bara en lantlig småstad. Först under den berbiske kungen Juba II (52 f.Kr.–23 e.Kr.) – som tilldelades konungariket Mauretania och romerskt medborgarskap (med alla privilegier det medförde) av kejsar Augustus – påbörjades den romerska kolonisationen. En långsam kulturell förändringsprocess hade påbörjats. Staden började expandera; moderna beräkningar antyder att någonstans mellan 14 000 och 20 000 människor levde här när Volubilis var som störst, århundradena närmast efter Kristus.

Den romerska staden
I de enklare kvarteren var bebyggelsen tät och husen mindre; i de rikare delarna av staden finns lämningar efter spatiösa romerska villor med öppna peristylgårdar och mosaiker som föreställer vilda djur, fiskar, geometriska mönster och scener ur den romerska mytologin. En av de större byggnaderna är det gordianska palatset på över 4 000 m2. Det ligger i stadens nordöstra del, nära en av stadsportarna i den nästan 2,5 kilometer långa mur – med åtta torn och fyrtio bastioner – som omgärdar staden. Från bergen i norr ledde den stora akvedukten färskvatten in till stadens fontäner, stora privatvillor och badanläggningar. Längs huvudgatan Decumanus Maximus låg små butiker och tavernor, där allsköns varor fanns till försäljning och mat och dryck serverades.

Staden stod i ständig förbindelse med omlandet. Därifrån fick invånarna sin försörjning; där odlades spannmål och oliver. Handeln med de omgivande byarna försåg folket i staden med de varor man behövde. I närområdet fanns också tre militära utposter, därifrån kunde soldater hålla staden under uppsikt. Uppskattningsvis stod över 300 småbyar och enskilda bebyggelser i omlandet i kontakt med storstaden. De var en del i det livliga handelsutbytet – i flödet av varor och människor in och ut ur staden.

I takt med romarrikets tillbakagång kom Volubilis successivt att förlora sin prominenta ställning. Staden levde kvar, men inte i samma omfattning som tidigare. Den materiella kulturen från den kristna perioden är – liksom den muslimska – sparsamt dokumenterad. Islam får tidigt fäste i regionen och redan år 789 e.Kr. etableras ett muslimskt kungarike. Mynt visar att staden var bebodd åtminstone fram till 1000-talet.

Volubilis raseras
Den marockanske sultanen Moulay Ismaïl, som regerade 1672–1727, gjorde Meknès till kunglig huvudstad. Han lät uppföra flera ansenliga byggnadsverk. Till det krävdes stora mängder byggnadsmaterial – bland annat raserades delar av Volubilis för att användas i anläggandet av den nya staden. Stora delar av det Volubilis som trots detta ännu fanns kvar – som överlevt medveten plundring, kultur- och religionsskiften – förstördes i den jordbävning som år 1753 drabbade Marocko.

Stadens existens förblev, trots förstörelsen, en del av det kollektiva medvetandet. Den besöktes av folk i bygden och skildrades av engelsmän och tyskar. Men först 1915 inleddes de arkeologiska undersökningar av staden som ännu pågår och som kommer att fortgå under lång tid framöver.

En världsstad
Idag är Volubilis upptaget på UNESCO:s världsarvslista. Rachid Bouzidi är curator och administrerar Volubilis. Han är också ansvarig för de arkeologiska undersökningar som pågår här så gott som årligen i samarbete med universitetet i Rabat och utländska institutioner. Genom de arkeologiska projekten kan nya frågeställningar kring stadens historia formuleras och bidra till ny kunskap.

Volubilis var en världsstad: ”Under sin storhetstid var den en metropol, en kulturell smältdegel. Människor från det nuvarande europeiska fastlandet levde tillsammans med den berbiska ursprungsbefolkningen och folk från andra delar av Nordafrika, Syrien och Orienten”, förklarar Rachid. Och Volubilis är återigen på väg att bli en världsstad – med besökare från hela världen. Med en nybyggd utställningshall, entré, butik och restaurang med vy över ruinerna är det här helt klart ett besöksmål värt namnet. För dig som ska besöka Marocko, för dig som älskar att vandra bland ruiner – missa inte Volubilis!

Jenny Ameziane
Arkeolog

• Volubilis ligger ca 3 mil nordväst om Meknès. Från centrala Meknès kan man ta en taxi.
• Huvuddelen av fynden från utgrävningarna förvaras på Musée archéologique i Rabat, några förvaras på Musée des Arts marocains et des Antiquités i Tanger.

Källor
Bouzidi, Rachid. Fil.dr. Curator i Volubilis. Muntliga uppgifter i januari 2010.
Riße, Martina. 2001. Volubilis, eine römische Stadt in Marokko von der Frühzeit bis in die islamische Periode. Mainz am Rhein.



Upp

Vy mot den bördiga slätten. Foto: Jenny Ameziane.
 
 
 
 
 
Mosaik med havslevande djur. Foto: Birgitta Blomkvist.
 
 
 
 
 
Mosaik med scen ur den romerska mytologin. Foto: Birgitta Blomkvist.
 
 
 
 
 
Kvällsljuset över stadsporten i nordost. Huvudgatan Decumanus Maximus löper rakt genom staden Foto: Jenny Ameziane.
 
 
 
 
 
Rachid Bouzidi pekar ut delar av ett nyutgrävt förromerskt tempel. Foto: Birgitta Blomkvist.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

 





 

 

 

 

 

 

 

 

 
Tillbaka till startsidan Jönköpings läns museum  |  Dag Hammarskjölds plats 2, Jönköping  |  Tel +46 (0)36-30 18 00  |  www.jkpglm.se  |  info@jkpglm.se