|
Varför upprättas kartor?
Den som upprättar en karta är ofta
den som har makt över landskapet. Det kan vara segermakterna
i ett krig eller kommunstyrelsen som beslutar om en ny stadsplan.
Statsmakten intresserade sig tidigt för att få gårdar
och byar inmätta. Redan 1628 inrättades det statliga
lantmäteriet i Sverige och strax därefter påbörjades
en kartläggning av landets byar och gårdar för
att få ett grepp om vilka resurser som fanns. Dessa kartor
hade ett ekonomiskt syfte, med andra ord: Hur mycket kunde man
beskatta de enskilda gårdarna? Många kartor gjordes
för att fastställa gränser mellan gårdar
och byar, så kallade rågångskartor.
Under 1700- och 1800-talen upprättades många
kartor i samband med skiften. Vid skiftena var målet att
förbättra jordbrukets avkastning genom att lägga
samman de enskilda gårdarnas marker till ett mindre antal
ägostycken. Innan skiftena var markerna uppsplittrade på
ett stort antal mindre åker- och ängsstycken och detta
ville man få bort. I samband med laga skifte, från
1827 och framåt, omgestaltades det svenska landskapet bitvis
radikalt genom att gårdarna flyttades från den tidigare
bykärnan och nya gränser drogs upp.
För städerna upprättas från tidigt 1600-tal
stadsplanekartor, vilka ofta hade ett militärt syfte, dvs
hur skulle staden kunna försvaras? Översiktskartor på
landsbygden har även haft militära syften då de
utvisar lämpliga marschvägar, var soldattorpen låg
m m. Från slutet av 1800-talet upprättas den så
kallade generalstabskartan där höjder markerats men
även om det var löv eller barrskog, något som
var viktigt då det är svårt att gömma en
militärtrupp i lövskog på vintern.
Kartorna har ofta haft som syfte att registerföra fastigheter,
något som blir tydligare då de moderna ekonomiska
kartorna börjar upprättas under 1900-talen. Tekniken
för att framställa kartor har även förbättrats:
i början av 1900-talet gjordes detta med flygfotografering
och idag med satellithjälp. Detta gör att det idag produceras
många kartor med olika syften. Det kan vara tematiska väderkartor
eller spridningskartor för att visa bensinstationer i ett
visst område.
Vad berättar de gamla
kartorna?
Som vi sett har det funnits olika syften med att upprätta
en karta. Detta är viktigt att komma ihåg när
man tolkar denna. Var syftet att få reda på hur mycket
åker en gård hade så är åkern noga
inmätt och redovisad, medan gårdsbebyggelsen kanske
bara markerats med en symbol och betesmarken är schematiskt
inritad. Beroende på vilken skala som använts så
kan olika mycket information tas med. På en översiktskarta
kan man bara ta med de största vägarna o s v. En karta
kan också vara en bild av ett önskat framtida läge.
Det blir tydligast i stadsplanekartor men även äldre
skifteskartor kan visa platsen dit gården var tänkt
att flytta och vägar till denna. Om gården inte flyttades
byggdes inte vägen. Detta är viktigt att komma ihåg
vid tolkningen av kartorna.
Kartorna ger oss en inblick i hur det äldre
odlingslandskapet var organiserat med åkrar, ängar,
betesmarker och skogar. Vad som odlades och vilken avkastning
åkrarna hade beskrivs ofta i kartan. Andra nyttigheter som
vägar, grustag, fiskeplatser, kvarnar, ängslador, et
c är ytterligare viktig information för att förstå
hur naturresurserna utnyttjats. Beskrivningarna till laga skifteskartorna
innehåller också värdefull information om hur
många byggnader varje gård hade samt om de var målade
eller om de hade trätak eller torvtak.
Om man har tur kan man även hitta en karta
där lantmätaren varit intresserad av andra saker, som
t ex fornlämningar, eller att man ritat ut en midsommarstång.
Vid arkeologiska utredningar och undersökningar utgör
kartorna ett ovärderligt material för att återfinna
intressanta lämningar.
Är kartorna konst eller bara konstiga?
De färglagda kartorna är i mitt tycke vackra,
med en kombination av ängarnas och betesmarkernas olika gröna
nyanser, åkrarna i olika färger allt från grått
och gult till rosa och inte minst alla symboler för hus,
kvarnar samt träd och backar. Men det som oftast fångar
mitt intresse är de vackra kompassrosorna och marginalutfyllningarna,
där allt från fantasidjur till skepp som skjuter svensk
lösen med kanonerna kan förekomma. Vad som är konst
ligger i betraktarens ögon men jag kan bara rekommendera
dig som läsare att titta vidare på vår konst-
och kulturskatt som de äldre kartorna utgör, så
får vi se om du delar min uppfattning.
Vill du veta mer om kartor?
För den intresserade finns idag stora möjligheter att
hitta kartor, både gamla och nya via Internet. På
lantmäteriets hemsida www.lantmateriet.se/ kan man titta
på de äldre kartorna och andra statliga myndigheter
och arkiv har ofta modernare kartor med t ex kultur- och naturreservat.
Turistbyråerna och kommunerna tillhandahåller även
kartor över sevärdheter mm.
Den 4 oktober öppnar en utställning, på
länsmuseet om kartor. I utställningen behandlas olika
aspekter på kartor: Vem har makten över landskapet?
Hur gjorde och gör man kartor? Vad berättar de olika
kartorna? Ytterligare aspekter som behandlas i utställningen
är hur konstnärer och vi själva idag uppfattar
kartor och vårt landskap.
Fredrik Engman
Arkeolog
Upp |
