 2. Planritning av kyrkan. I infälld bild har kyrkans olika byggnadsskeden markerats.
 3. Eftersom arbetsmiljön inne i kyrkan inte är den bästa måste arkeologerna bära heltäckande skyddsoverall och andningsmask under utgrävningen. Trots att inomhusklimatet förbättrats sedan den gamla sågspånsfyllningen under trägolvet tagits bort, är luften rik på dammpartiklar och mögelsporer. Dessa kan orsaka andningsproblem om man inte skyddar sig.
 4. En barngrav under framrensning. Mitt i bild syns en bit av själva träkistan och till vänster om den kan man ana delar av skelettet, det mesta är dock helt upplöst.
 5. Barngraven var enda graven där föremål påträffades. I kistans huvudända framkom en dekoration gjord av mycket tunt tvinnad metalltråd. Det är osäkert om dekorationen har legat inne i kistan eller ovanpå den eftersom träet var helt förmultnat. Under 1700-talet var det vanligt att man begravde sina döda unga kvinnor och flickebarn utklädda till Kristi brud. I klädnaden ingick en brudkrona gjord av blommor (levande eller av papper), lingonris, grönt papper, förgyllt papper, bladguld eller mässing. Vårt fynd kan vara resterna av en sådan krona.
 6. Vuxengrav med kista i schakt A. Kistväggarna är välbevarade och våra förhoppningar om att skelettet också är det är höga. När vi börjar rensa fram kistlocket som har tryckts ner i kistan framträder skallen som verkar vara i bra skick.
 7. Vid vidare grävning upptäcker vi att undersidan av kistlocket är alldeles vit av mögelsporer och nästan inga skelettdelar finns kvar. Troligtvis har möglet påskyndat skelettets förruttnelseprocess. Även övriga kistor i kyrkans långhus visade sig vara mögelangripna (bland annat i schakt B).
 8. I kyrkan södra del grävdes ett 2 x 2 meter stort schakt (schakt D). Under medeltiden var denna plats en del av medeltidskyrkans kyrkogård, och alltså belägen utomhus. På 1680-talet ”inkapslades” delar av kyrkogården i kyrkan i samband med att södra och norra korsarmen byggdes (se planritning). Det var också då som merparten av de medeltida långhusmurarna revs. De gravlagda ligger tätt och i flera skikt över varandra. Troligtvis beror det på att detta var en mycket attraktiv plats att bli begravd på. Det var nämligen fint att ligga nära kyrkans murar eftersom heligt regnvatten från taket droppade ner på de underliggande gravarna. Gravarna har inte analyserats men utgörs av vuxna individer huvudsakligen gravlagda under tidsperioden 1200–1400-talen. Till skillnad från gravarna i schakt A och B saknar dessa kista. Troligtvis lades de i en nedgrävd grop endast iförd svepning.
 9. Schakt C intill insidan av den nedrivna södra långhusmuren. Anledningen till detta schakt var att vi ville studera grundmurens uppbyggnad, men också se om det kunde finnas gravar under muren. Om så var fallet skulle det betyda att här funnits en kyrkogård innan stenkyrkan byggdes, vilket skedde under slutet av 1100-talet eller början av 1200-talet. På en meters djup hittades resterna efter dessa gravar. Till höger ses ett i det närmaste helt upplöst skelett och till vänster ett uppstickande kranium. Båda gravarna ligger på ett sådant sätt att det tydligt framgår att de är äldre än stenkyrkan, alltså minst 900 år gamla.
 10. Vi som skrev och grävde.
Ann-Marie Nordman och Kristina Jansson.
Upp
|
