|
Längst ner i söder i den vida dalgången
ligger kyrkbyn. Under förhistorisk tid sträckte sig
sjön Ralången hit, Svartån och Viebäckabäcken
ringlar närheten. Vattenvägar var viktiga kommunikationsleder.
Det finns också många hålvägar i området
– stigar som kan ha nyttjats redan i forntiden. I dalen
och längs höjderna finns ett flertal gravfält från
järnåldern.
Hösten år 2000 skulle väg 132 mellan Aneby och
Bredestad breddas. Då gjordes arkeologiska undersökningar
väster om kyrkan där ett 50-tal härdar hittades.
De daterades till 400 f.Kr.–400 e.Kr. och hänger troligen
ihop med gravarna i närheten. Kanske har det varit en ceremoniplats
där man eldat för att förbereda måltider
eller offer. I härdarna fanns djurben och sädeskorn.
Det fanns också keramikskärvor efter kärl som
maten kunde förvaras i, men i övrigt sparsamt med fynd.
Ett vikingatida hus som låg strax norr om den befintliga
kyrkan undersöktes också. Det daterades till slutet
av 600-talet–slutet av 900-talet e.Kr. Husresterna avtecknade
sig som mörka fläckar i marken – märken efter
de trästolpar som burit upp tak och väggar. Huset har
varit över 25 meter långt och runt 10 meter brett och
haft en eldstad i mitten. Det kan tyckas något märkligt
att huset legat så låglänt som det gjort. Vid
undersökningstillfället stod platsen delvis under vatten
och kanske var det en sankäng här även när
huset byggdes. Någon gång under slutet av 900-talet
revs huset.
Ovanpå spåren efter huset låg ett tjockt lager
av sten blandat med kol och sand. Här fanns brända djurben
och diverse hantverksavfall: keramikskärvor, vävtyngder,
järnknivar, glaspärlor, trasiga bronsföremål,
järnslagg och rester efter järnframställningsugnar.
Föremålen visar att lagret skapats under vikingatid,
antagligen kort efter att huset övergivits. Man har uppenbarligen
ägnat sig åt järnframställning på platsen,
och kanske även andra typer av hantverk.
Ortnamnet Bredestad har rötter i vikingatid och är belagt
i skriftliga källor sedan slutet av 1200-talet. Förleden
bred betyder precis som det låter ”bred, stor, vid”
medan efterleden stad står för ”plats för
verksamhet, gård”. Det finns anledning att tro att
det vikingatida huset i Bredestad var lite märkvärdigt.
Läget i den sanka dalbottnen var kanske inte det bästa
om man ville gå torrskodd, men i övrigt var det välvalt.
Förutom vattenvägarna fanns viktiga kommunikationsleder
på land. Väster om kyrkan gick Kungsvägen mellan
Kalmar och Linköping. Delar av vägen finns kvar som
vägbankar och hålvägar, den framträder också
i gamla kartor. Den kantas av runstenar vilket visar att den har
rötter i förhistorisk tid och varit betydelsefull. Vid
kyrkan sammanstrålade Kungsvägen med en västlig
väg som gick fram till Östra Holavägen i Svarttorp.
Några hundra meter norr om huset ligger ett stort vikingatida
gravfält och förfädernas gravar från äldre
järnålder ligger intill.
En fragmentarisk runsten finns också i Bredestad och har
troligen stått i närheten av det vikingatida huset.
På runstenen finns ett kors – kristna symboler dök
upp på runstenar i slutet av 900-talet. Runstenen tyder
på att Bredestad var en statusmiljö redan under förhistorisk
tid. Namnet Håkan som återfinns
på stenen förknippas dessutom med hög börd.
I slutet av 1100-talet byggdes en romansk stenkyrka i Bredestad
och den står kvar än. Men en liten arkeologisk undersökning
som gjordes i samband med dräneringsgrävning hösten
2009 visade att det legat en kyrka på platsen ännu
tidigare. En stenrad strax intill långhusväggen tolkades
som grunden till en träkyrka, kanske en stavkyrka.
Det kan vara personer från samma släkt som byggde långhuset,
reste runstenen och så småningom byggde en kyrka.
Ofta byggdes kyrkorna på mark som tillhörde en stormansgård.
Kanske var Håkan, som omnämns på runstenen, själv
drivande. Att huset haft ett så centralt läge talar
för att det varit en gård av betydelse som tillhört
personer i samhällets övre skikt med makt och inflytande
i bygden. De kan ha haft kontroll över handel och det hantverk
som utfördes på platsen.
Bredestad var en knutpunkt även under medeltiden. Skriftliga
källor visar att Bredestad var tingsplats för folklandet
Vedbo redan på 1300-talet och att det fanns en frälsegård
i byn. Makten har antagligen varit koncentrerad till en lokal
elit under lång tid. Det finns mycket att undersöka
vidare i Bredestad. Och visst är det häftigt att Bredestadsborna
fortfarande bor mitt i alltihop!
Mer att läsa
Agertz, J. & Varenius, L. 2002. Om runstenar
i Jönköpings län. Småländska
kulturbilder 2002. Meddelanden från Jönköpings
läns hembygdsförbund och Stiftelsen Jönköpings
läns museum LXXI. Jönköping. (Finns som PDF på
museets hemsida).
Jansson, K. & Kristensson, A. 2005. Arkeologisk
slutundersökning, Knutpunkt Bredestad. Undersökning
av järnåldershärdar och ett vikingatida hus, fornlämningarna
76 och 78. Arkeologisk rapport 2004:36, Jönköpings
läns museum.
Nordström, S. 2010. Grunden till en
träkyrka? Arkeologisk förundersökning runt Bredestads
kyrka inför dräneringsgrävning. Arkeologisk
rapport 2010:03, Jönköpings läns museum. (Finns
som PDF
på museets hemsida).
Nordström, S. 2010. Kan det vara en
stavkyrka ...? Månadens
historia januari 2010.
Anna Kristensson
Arkeolog
Upp
|
