Ett litet avsides hus

En plan jordig mark. Ur marken sticker det upp käppar.
Foto av huset vid undersökningen. Käpparna markerar stolphålen.
För några år sedan undersöktes en stor boplats i Ölmstad några få mil nordöst om Jönköping. I vanlig ordning hade undersökningen föregåtts av flera mindre etapper i fält då vi endast grävt sökschakt för att se vad som fanns i området, hur mycket fornlämningar det innehöll och vad de bestod av.

Så när vi gick ut och påbörjade den stora etappen då hela området undersöks var vi inställda på att vi hade med en boplats från äldre järnåldern att göra. Under arbetets gång hittade vi mycket riktigt flera långhus, något var drygt 20 meter långt medan andra var knappt 10 meter. Allt stämde på det stora hela med förväntningarna. Förväntningarna till och med överträffades då det dök upp både en brunn och en skärvstenshög, något som vi av någon anledning väldigt sällan hittar i vårt län. Men en bit bort från de andra husen hittades ett litet hus, kanske fem-sex meter långt och två och en halv meter brett som avvek från det förväntade.
 
Med huvudet inställt på att lämningarna skulle vara ca 1600-2000 år gamla så framstod de två raderna med stolphål som ett väldigt litet och ganska besynnerligt hus, men varför måste ett litet avsides hus vara byggt precis som de större husen i mitten av boplatsen tänkte jag. Vi undersökte huset precis som de andra vilket bland annat innebar att vi samlade in jordprover för analys ur de takbärande stolphålen. Jordproverna analyserades med avseende på makrofossila rester, d v s olika växtrester som fröer och liknande. Ganska snart framstod det lilla huset som avvikande från de andra även på växtsammansättningen som bevarats i stolphålen. Det fanns inte lika stora mängder sädeskorn men fler spår efter växter som indikerar att omgivningarna till större del bestått av betesmark. Fortfarande kunde man tänka att avståndet till de andra husen kunde förklara även detta. Spåren vi ser speglar ju husets närmaste omgivning och huset ligger lite avsides. 

När analysen var klar plockades lite material ut för C14-datering. Vi valde förkolnade sädeskorn ur två stolphål och skickade dem till ett laboratorium i Uppsala som utför den typen av dateringar. Men när dateringarna kom tillbaka blev det dags att tänka om. Sädeskornen vi skickat in var inte alls från äldre järnåldern utan mycket äldre än så, faktiskt mer än dubbel så gamla än vad jag trott. Dateringarna visade på mellanneolitikum/senneolitikum d v s slutet av bondestenåldern. Så det jag trodde var takbärande stolpar som stått i huset lutar jag nog åt att tro att de istället ska sitta i väggarna. Men innan jag slutgiltigt slår fast att vi hittat ett hus/hydda från neolitikum ska fler dateringar göras, så att inga tveksamheter råder. Men visst vore det kul med ett litet hus från denna tid, eftersom vi inte hittat några i dessa trakter tidigare. 

Läs mer om Ölmstad i arkeologibloggen.
Ölmstad: världspremiär (Arkeologi i Jönköping, Blogspot) >


Jan Borg
Arkeolog 



En gul och grön karta.
Större bild (522 Kb) >
Karta över alla anläggningar som hittades med husen inringade. Det lilla huset syns vid pilen.