Att lägga pussel i den medeltida staden

En arkeolog kan inte alltid undersöka större ytor. Det blir mest som att få ett titthål eller en liten pusselbit till de lämningar som finns under.Trots det så kan värdefull ny kunskap komma fram och ytterligare en pusselbit till det medeltida Jönköping läggas. Dessutom är dessa, ofta små, titthål ner i vår historia ovärderliga när vi försöker tolka skeenden i staden.

Som arkeolog är det inte alltid man ska undersöka en större yta, såsom en tomt, ett blivande villaområde eller en längre vägsträcka. Ofta kan det handla om en ledningsdragning som ska fram eller lagas och då kan undersökningen gälla ett långsträckt område, men i regel mycket smalt. Det blir mest som att få ett titthål eller en liten pusselbit till de lämningar som finns under. Den smala remsan, som kan vara från några decimeter till 1,5 meter bred, har ofta delvis grävts tidigare vid ledningsarbeten och andra ingrepp vilket gör det svårt att avgöra om det handlar om orörd mark, som kan innehålla arkeologiska lämningar, eller tidigare uppgrävd jord, som lagts tillbaka.

Ritad karta med tunna streck. Mitt i kartan finns ett svart krokigt streck.
På kartan är schaktet markerat med svart.

Ett projekt som utfördes inom de västra delarna av Jönköping 2009 var ledningsgrävningar för fjärrkyla. Ledningarna skulle gå mellan Skolgatan, via F.E. Elmgrens gata och vidare över Västra Storgatan till övre delen av Tändsticksområdet, till Länstrafikens kontor. Sträckan var alltså lång, ca 250 meter, men endast ca 1 meter bred så det handlar verkligen om små fragment som ska fogas samman så att en helhetsbild kan skapas. Nu visade det sig vara som mest intressant i den västra delen, precis utanför den vita stenbyggnaden med Länstrafikens kontor.

Inom hela den uppschaktade ytan framkom ett kulturlager som var ett par till fyra decimeter tjockt. Kulturlager kallar man de jordskikt som är rester efter människors aktiviteter, såsom arbetsytor, skräpgropar, rester efter byggnader, stigar och vägar. Allt lagras på varandra och bildar tillslut ett mörkbrunt jordlager. Under detta lager framkom ett antal "anläggningar", (det vill säga spår efter diverse konstruktioner) med de två största och intressantaste i var sin del av schaktet, se karta.

En uppgrävd gång mitt i en stad.
Det uppgrävda schaktet sett från väster.
I förgrunden syns verkstaden.

I den östra delen, strax intill hörnet av stenhuset och Västra Storgatan framkom delar av en stenkällare. Den låg ungefär en halvmeter under den nuvarande marknivån och var murad med natursten utan något murbruk emellan. I schaktet framkom delar av den södra, västra och östra muren till källaren. Den största delen av källaren och den norra väggen finns fortfarande kvar under marken. Tidigare undersökningar där man hittat källare visar att trappan ner till källaren oftast låg i den norra delen så förmodligen finns den fortfarande kvar. Källarna har troligen legat under de verkstäder eller förråd som låg ut mot Store Gata, bostadshusen låg längre in på tomten. I källaren hittades en synål av ben, en pistolkula i bly, fönsterglas, keramik och ett antal spikar. Källaren ger ett städat intryck och kan dateras till 1500-tal.

Man har tidigare trott att den äldsta staden hade sin västra begränsning ungefär där Filmstaden ligger idag, men nu har det visat sig att den fortsatte längre västerut ner mot Junebäcken, som ligger delvis kulverterad vid Junegatan, och som tidigare var den betydelsefulla gränsen mellan Småland och Västergötland.
I den andra änden av schaktet påträffades delar av en byggnad som troligen varit en verkstad. En stenrad utgör den norra väggen och ett sotigt golv visar att man hanterade eld och kol här. Stora bitar av slagg och tecken på ett kolförråd gör det troligt att det handlar om en smedja. Den har daterats från mitten av 1400-talet till mitten av 1600-talet. Den har alltså varit i bruk fram till staden flyttades till Öster. Endast översiktlig dokumentation gjordes för att både källaren och verkstaden skulle bevaras och de ligger således kvar under den nya asfaltering som gjordes.

Uppgrävd mark. I marken finns stenar murade mot varandra. Muren av stenar bildar en vägg.

Källaren med de murade väggarna sedd uppifrån.

En rak grop. Bredvid gropen står stora högar med jord.

Det mörkbruna kulturlagret som ligger strax under grästorven.
Under detta syns den orörda gula sanden.

Trots att undersökningen endast berörde ett långsmalt schakt så har värdefull ny kunskap kommit fram och ytterligare en pusselbit till det medeltida Jönköping har kunnat läggas. Dessutom är dessa, ofta små, titthål ner i vår historia ovärderliga när vi försöker tolka skeenden i staden. Till hjälp har vi dessa mosaikbitar av lämningar, som kommit genom årens lopp i samband med att länsmuseet har varit med vid ledningsgrävningar i staden och som nu kan ge en tydligare bild av Jönköping och dess historiska invånare.

 

Susanne Nordström
Arkeolog