Ovanlig fasaddekor

På Karlstorps kyrka
En vit kyrka. Framför kyrkan står det tre träd och gravstenar.
Karlstorps kyrka 1937. Kyrkan tillkom 1760 alltså några decennier före en central styrning av kyrkornas gestaltning infördes genom Överintendentsämbetet. Gestaltningen följer istället en i Kalmartrakten lokalt präglad blandstil med rötter i medeltida kyrkobyggnadstradition. Foto Egil Lönnberg.
Det finns en rik tradition av interiört måleri i våra kyrkor allt från medeltiden fram till 1700-talets slut då upplysningstidens nya ideal om den lärda människan och den ljusa strama predikosalen satte stopp för dekorationsivern.

Däremot är dekormålning av kyrkors fasader mer sällsynta och har vad vi känner till förekommit under en relativt kort tidsperiod kring 1600-talets andra hälft och, vad Småland beträffar, endast i de centrala delarna av Växjö stift. Hos ett tiotal kyrkor i Njudung och Värend, däribland Lannaskede gamla och Dädesjö kyrka, återfinner vi måleri av renässanskaraktär som lär ha inspirerats av en utsmyckning av Växjö domkyrkas fasader 1607. När man vid en fasadrenovering av Karlstorps kyrka, öster om Vetlanda, 2011påträffade fragment av en målad fönsteromfattning på kyrkans vapenhus var detta högst oväntat. Kyrkan nybyggdes 1760 och målades invändigt först 1774 och dekoren bör alltså ha tillkommit vid en tidpunkt då kyrkomåleriet fortfarande var livaktigt men höll på att bli omodernt. Hur kan då kyrkan ha tett sig med sin fasaddekor, vem var upphovsmannen och vilka influenser fanns i samtiden?
Kyrkan i Karlstorp tillkom under en tid då utformningen fortfarande styrdes av lokala byggmästare. Släktdragen står närmast att finna bland en grupp kyrkor i Kalmartrakten, som alla tillkom decennierna efter 1750, samtliga stenkyrkor med högresta spånklädda tak och tydlig förankring i medeltida kyrkobyggande. Samtida rokokoinfluenser träder dock fram i det något säregna vapenhuset med sin rundade plan och graciöst utsvängda tak. Övriga kyrkor inom gruppen, däribland Södra Vi norr om Vimmerby, Algutsboda sydväst om Växjö och Döderhult i Oskarshamn, har alla kraftiga klocktorn med tidstypiska klockformade lanterniner i två etager. I Karlstorp hade en klockstapel nyligen byggts varför församlingen förskonades från ett annars mycket kostsamt och riskabelt tornbygge. 
Det lilla fragment av putsdekor som knackades fram vid en bomskada 2011 satt strax över vapenhusets norra fönster. Området var endast en decimeter i bredd och hade mycket väl kunna passera obemärkt. Konservator tillkallades för att undersöka och konservera kalkmålningen. Ett återställande av kyrkan i sitt 1700-talsutseende kunde tyvärr inte bli aktuellt eftersom fasaden förändrats då långhusets fönster förstorades 1839-40. Medel saknades för en vetenskaplig undersökning och därmed kunde endast ett mindre parti av dekoren friläggas. De frilagda delarna visade en ca 35 cm bred omfattning i gråblått på den i övrigt vitkalkade fasaden. Omfattningen följde fönstervalvets rundbågiga form och vek av uppåt vid valvets anfang. Det rörde sig sannolikt en draperimålning, men med tanke på begränsningen hos friläggningen kan vi enbart spekulera. Motsvarande draperimålningar påträffar vi i en stor mängd kyrkointeriörer målade vid tiden kring 1700-talets mitt, samtliga i en ”primitiv” landsortsbarock.

Inför kyrkans 200-årsjubileum presenterade kyrkoherde Göran Westholm en historik baserad på sockenstämmans protokoll.  Av protokollen framgår att man i maj 1758 beslutade att ”resa till Calmar med beskrivning på kyrkans längd, höjd och bredd, förslag till materialer, byggnads- och resningstimmer för äreborne och konstförfarna byggmästare Peter Fröling, som var vid Södra Vi, och förmå honom att komma hit”. Peter Fröling, som var en av de mest ansedda byggmästarna i östra Småland, anlitades för att leda byggnadsarbetena. Tyvärr saknas uppgifter om vem som upprättat själva byggbeskrivningen, men sannolikt hade denna snarare karaktär av anbudshandling, medan den gestaltande uppgiften överlämnades åt byggmästaren. När kyrkan stod klar 1760 antog man snickaremästare Erik Ekelund från Lemnhults socken för inredningen av kyrkan.  Som brukligt var avvaktade man dock med själva målningen av interiören, främst med hänsyn till den av bygget ansträngda ekonomin. 1774 anlitades målaren Daniel Meyer från Norrköping till att måla läktarbröstningen. Det har ännu inte kunnat fastslås om han också svarade för den utvändiga dekoren även om detta är troligt. Måleriet invändigt i kyrkan, vilket förutom läktarbröstningen även finns bevarat på bänkinredningens skärmar, följer tidens stilideal i senrokoko, med blomsterrankor i sirliga ramverk. Mot bakgrund av detta bör även den utvändiga dekoren haft en lättare mer graciös form.  Samma år dekorerade dock Meyer, på sin ålders höst, Marbäcks kyrka invändigt med traditionella draperimålningar i blått och guld.

Varifrån kom då influenserna till denna utvändiga utsmyckning? Letar man bland de samtida kyrkorna i Kalmartrakten finns det idag bara ett känt exempel på utvändig dekor.  Döderhults kyrka som uppfördes 1770-72 har dekor i form av urnor och lister kring tornets portal. Denna är dock markerad som slätputs på fasaden. Möjligen ger Karlstorp uttryck för en enstaka tillfällighet utan egentliga förebilder i sin samtid, strax före nyantiken med sina strama vita fasader, slog igenom på 1780-talet. Eventuellt kan lokala paralleller ha funnits, som liksom vad som var fallet i Karlstorp, målats över ganska snart efter sin tillkomst och därefter fallit i glömska.     

Margareta Olsson
Byggnadsantikvarie 


En vit kyrka med rött tegeltak.

Det säreget utformade vapenhuset har med utsvängt tak och rundad planform tydliga rokokodrag.

 En smutsig vägg. Vid den smutsiga väggen finns ett gult rör.

Vid en putsrenovering 2011 framkom fragment av en målad dekoromfattning kring det norra vapenhusfönstret.

Ett hål i en vägg. Bredvid hålet håller en hand en grå platta.

En tunnslipsanalys visade att putsen bestod av ett lerhaltigt kalkbruk, där kalken enligt kyrkans räkenskaper hämtats från Öland. Fasaden var målad med vit kalkfärg medan dekoren var blågrå, sannolikt frambruten med kimrök som pigment.

Tre porträtt uppe på en vägg.

Läktarbröstningen i Karlstorps kyrka som målades 1774 av Daniel Meyer. Denna har med sina sirliga former och ljusa pastellfärger drag av senrokoko.

Ett målat tak. Taket är målat av olika små detaljer.

En draperimålning kring ett av fönstren i Marbäcks kyrka i Aneby kommun, utförd av målaren Daniel Meyer 1774. Möjligen kan fasaden i Karlstorp haft liknande draperingar.