Stolt och nöjd i Säby kyrka

En målning som föreställer kvinna med ett barn omgiven av änglar.
En av de mycket välbevarade bilderna från sent 1400-tal är Maria med Jesusbarnet omgivna av änglar och strålglans.
Säby kyrka söder om Tranås är en ståtlig syn redan från vägen och den som ger sig tid att stanna och gå in i kyrkan blir inte besviken. Kyrkorummet är pampigt med sina höga senmedeltida stjärnvalv täckta av bibliska bilder med heliga kvinnor och män, Jesus och änglar, paradisberättelsen och en och annan dödssynd. Kanske är de målade av mäster Amund, kanske av någon av hans efterföljare.

Den ursprungliga kyrkan uppfördes redan under tidig medeltid och vartefter församlingen växte har väggar rivits och kyrkan byggts till, både på längden och på bredden. Kanske inte så konstigt med tanke på att det i Säby socken bodde över 3000 personer vid folkräkningen 1805 och kyrkplikt rådde.

Redan på 1400-talet satsades stora resurser för att få bättre med rum och man moderniserade genom att slå fyra valv, vilka dekorerades med bilder som både förklarade och förstärkte prästens predikningar. Med detta var församlingen säkert både stolt och nöjd.

Åren gick och målningarna som varit så levande och uppskattade med sina berättelser förlorade så småningom både färgprakt, fräschör och efter reformationen även aktualitet. De kalkades sålunda över och det blev både ljust, rent och modernt. Detta hände troligtvis redan i mitten av 1600-talet då det i kyrkans räkenskaper noterats att murarmästaren Andersson fått betalt 17 dlr 15 öre för att han vitmenat kyrkan både ”utan och innan”. Med detta var församlingen säkert både stolt och nöjd.

Det skulle ta närmare 300 år innan målningarna återfanns bakom lager av puts och kalk. 1931 stod konservator Alfred Nilsson från Stockholm med sina medarbetare och hammaren i högsta hugg och knackade fram bilderna. Det var ett riktigt besvärligt arbete för målningarna var i mycket dåligt skick och lossnade från den gamla porösa och spruckna putsen. Med tid, tålamod och klurighet lyckades man så småningom frilägga och konservera valvmålningarna. Tänk så spännande att få blotta något som varit gömt och glömt under så lång tid och som så tydligt berättar om andra tider och seder. Andra delar i kyrkorummet moderniserades men i valven lät man historien framträda. Med detta var församlingen säkert både stolt och nöjd (inte riktigt alla dock, det fanns de som tyckte de fula gamla gubbarna var förfärliga).

Under ett par höstmånader 2013 har nu också länsmuseets konservatorer arbetat med att vårda och bevara kyrkans målade bildskatt så att den ska hålla i många år framöver. Den sargade och porösa gamla putsen har injicerats för att åter fästa mot teglet i valven och den grånade ytan har rengjorts från smuts och sot, damm och mögel. Säby församling har återigen satsat stora resurser på att vårda och utveckla sitt kulturella arv och den nyrestaurerade kyrkan firades högtidligt den första advent i år med biskopspredikan och fullsatt kyrka. Med detta får vi hoppas att församlingen är både stolt och nöjd.


Gunnel Rosenquist
Målerikonservator


En ritad gubbe med utsträck tunga.
Större bild (136 Kb) >
Fyra gubbar med utsträckta tungor finns på slutstenarna i de båda främre valven. Ganska stor kontrast mot helgonbilderna runtomkring.


En man sprutar in vätska bakom putsen i en vägg.
Större bild (88 Kb) >
Alf Rundqvist injicerar bindemedel bakom putsen så att den får fäste mot teglet igen.


En kyrka med byggställningar. Vissa saker i kyrkan har plast omkring sig.
Större bild (108 Kb) >
Med byggnadsställningar från golv till tak var kyrkan helt oigenkännlig när arbetet pågick.