Fornlämningar, kulturlämningar och fornfynd

Ett halsband med bärnstenspärlor.
Bärnstenshalsband från 400-talet efter Kristus påträffat i en grav vid Ekenässjön.
Värnandet av vårt kulturarv har sitt ursprung i 1600-talet, då Sverige fick sin första fornminneslag. Det var landets präster som i första hand fick i uppdrag att samla in uppgifter om ”gamle monumenter och antiquiteter” som det då kallades. Vad och i vilken omfattning detta skedde berodde helt på prästernas och församlingens intresse.

Ett gammalt bokomslag.Idag har det utvecklats till ett omfattande register (Fornsök) där hundratusentals olika forn- och kulturlämningar är förtecknade och beskrivna. Trots detta finns det åtskilligt kvar att upptäcka i skog och mark, där det mesta inte ens är synligt ovan mark. Kulturmiljölagen är till för att skydda vårt gemensamma kulturarv, och det gäller såväl kända som oregistrerade fornlämningar.

Vad är en fornlämning? 

Fornlämningar är spår av människors verksamhet och bruk som är varaktigt övergivna och som kan antas ha tillkommit före år 1850. De kompletterar de skriftliga historiska källorna och är vår enda möjlighet att få kunskap om vårt allra tidigaste ursprung. Om vi förstår det som hänt för länge sedan har vi lättare att förstå och tolka vår egen tid. Ansvaret för fornlämningarna delas av alla, och de skyddas av kulturminneslagen. Lagskyddet omfattar även en skyddszon kring fornlämningen, eftersom forntida spår ofta finns dolda och bevarade under markytan i betydligt större omfattning än vad som syns vid första anblicken. Det är också viktigt att bevara miljön runt fornlämningar och monument för att i största möjliga mån bidra till förståelse för landskapets betydelse vid lämningens tillkomst.

Fornlämningar kan vara gravar, boplatser eller arbetsplatser, till exempel en järnframställningsplats. Många fornlämningar är spår efter bönders arbete, som gamla åkrar och röjningsrösen. En del fornlämningar syns inte ovanför markytan eftersom de övre delarna har förstörts eller täckts över. Rester efter äldre bebyggelse och aktiviteter, så kallade kulturlager, finns under den nutida bebyggelsen i många städer. Somliga fornlämningar är från historisk tid. Hit hör övergivna kyrkoruiner, skeppsvrak och milstolpar.

Vad är en kulturlämning?

Kulturlämningar är senare tiders spår av mänsklig aktivitet, som tillkommit efter år 1850. Även dessa är viktiga för att vi ska kunna förstå hela vår historia.

Kulturlämningar kan vara rester efter skogsbruk som kolmilor och kolarkojor, men även torpgrunder, kvarnlämningar och vägar. Det kan också vara en plats med tradition, som ett gammalt träd med en märklig historia. Kulturlämningar skyddas av skogsvårdslagen och ska om möjligt behandlas med samma hänsyn som fasta fornlämningar.

Vad är ett fornfynd?

Om du hittar ett föremål som är äldre än 1850 och saknar ägare räknas detta som ett fornfynd. Det kan till exempel vara en stenyxa eller ett mynt. Fynden är värdefulla pusselbitar för att förstå vår historia.

Om du hittar föremål vid en fast fornlämning är du skyldig att anmäla det till exempelvis länsmuseet eller länsstyrelsen. Detsamma gäller om du hittar två eller flera föremål tillsammans eller om de består av guld, silver, koppar eller brons. Enstaka föremål kan du få behålla.

Välkommen in på museet så berättar vi mer om ditt fynd och registrerar det.