Forskningsanslag till Visingsö!

En mark med grönt gräs med några stenar. Runt omkring står det granar.
I vår har vi fått möjlighet att titta närmare på S:t Laurentii kapell på Visingsö. Tack vare ett forskningsbidrag kommer vi få veta mer om den medeltida ruinen.

Idag ligger ruinen av S:t Laurentii kapell på en rofylld plats; en liten slåtteräng inne i skogen norr om Brahekyrkan. Men vad representerar denna anonyma byggnadslämning? För vem har den varit avsedd och när är den uppförd? Varför finns det en ”extra” kyrka mitt emellan Ströja och Kumlaby? Frågorna hopar sig när man börja se lite närmare på kapellet – många är de forskare och hembygdsintresserade som ställt samma frågor före oss. Men nu i vår startar ett projekt som kanske kan finna åtminstone en del av svaren!

”Per Brahe, greve till Visingsborg, friherre till Kajana reste denna sten 1679 till minne av ett mycket gammalt kapell
” Så lyder texten på den minnessten som greven lät resa på ruinkullen. Och kapellet är faktiskt känt sedan slutet av medeltiden, då det förekommer i Linköpingsbiskopen Hans Brasks lista över stiftets kloster, kyrkor och kapell. Där omtalas år 1515 Laurencii in Visinxö som ett av 46 kapell utan egen präst. Ruinen grävdes fram sommaren 1940 under ledning av landsantikvarie Egil Lönnberg. Vad som då frilades var grunden till en rektangulär stenbyggnad med måtten 8,5 x 6,8 meter. Dess golv var belagt med flata skifferhällar och mot den östra väggen fanns resterna av ett murat altare. I rasmassorna påträffades bitar av putsbruk som bar spår av kalkmålningar. Traditionen om en kyrklig byggnad hade visat sig stämma.


Idag, 75 år senare, har det blivit möjligt att återuppta forskningen kring S:t Laurentii kapell på Visingsö. Ett generöst bidrag från Lennart J. Hägglunds Stiftelse för Arkeologisk Forskning och Utbildning bekostar en undersökning med georadar på kapelltomten. Själva georadarundersökningen genomfördes nu på påskafton och efterarbetet med insamlade data utförs under våren och kan förhoppningsvis besvara en rad frågor vi ställt oss under lång tid. Finns det till exempel några gravläggningar på platsen? Ser man i så fall någon bogårdsmur eller ett dike kring gravplatsen? Och har man haft planer på att bygga en större kyrka; något som antyds av den breda öppningen i kapellets västvägg?


Vi ser med spänning fram emot de nya pusselbitar till Visingsös historia som undersökningen kommer att ge! Information som presenteras fortlöpande här på länsmuseets hemsida!

Claes Pettersson, arkeolog
Anna Ödeén, arkeolog 


Bild från Visingsö

 

Kvinna står med ett georadarverktyg ute i skogen.
Georadarundersökning, påsken 2015