Soldattorpet

Två uniformerade soldater framför en röd timmerstuga.
Foto: Göran Sandstedt, Jönköpings läns museum
År 1929 fick Friluftsmuseet ett nytt tillskott, ett soldattorp ursprungligen från Råssmäte i Linderås socken. Den knuttimrade enkelstugan samt fähus och bodbyggnad flyttades från Jönköpings regementes kasernområde vid Ryhov, där de legat sedan 1915 och använts som museum. Boden och ladugården, bägge från 1800-talets förra hälft, har hela tiden tillhört soldattorpet.

Det så kallade yngre militära indelningsverket började genomföras 1682, då Sverige räknades som en stormakt i Europa.Genom indelningsverket fick Sverige en armé och en flotta, där personalen under fredstid till stor del blev självförsörjande och staten slapp dyra kontantutgifter till löner. Riksdagsbeslutet 1682 hade formen av ett kontrakt mellan staten och de olika landskapen, vilkas bönder åtog sig att sätta upp och underhålla infanteriregementen på 1 100–1 200 man per landskap.

I praktiken fungerade systemet så att varje rote (vanligen två till fem gårdar) rekryterade en soldat, varefter rotarna sammanfördes till kompanier om omkring 150 man.

Av roten skulle soldaten förses med torp och jord att bruka. Han skulle även vid behov få tillskott i form av kontantlön samt utsäde, hö, ved och hjälp med körslor m.m. Då en soldat antogs, slöts ett kontrakt med rotebönderna där villkoren fanns fastställda. (Vid kavalleriet fanns i stället för rotar så kallade rusthåll, vilka var större gårdar som mot skattebefrielse själva rekryterade och bekostade en ryttare med häst och utrustning.) Tiden från indelningsverkets början till och med 1814 kännetecknades av omväxlande krigs- och fredsperioder. Under tiden efter 1815 rådde obruten fred i Sverige. Systemet kom dock att i såväl krig som fred förbli arméns fasta grund under de drygt 200 år som indelningsverket bestod.Under slutet av 1800-talet utbyggdes ett värnpliktssystem i modern mening och 1901 beslöts att indelningsverket successivt skulle upphöra. Byggnaden består av tre rum: förstuga, stuga och kök. Nästan en fjärdedel av stugans golvyta upptas av ett murat spiskomplex.

Ut mot stugan vetter en stor hörnspis med uppsvängd kåpa, men största delen av spismuren inrymmer en bakugn samt gruva för storkok som öppnar sig mot taket.


Soldater som tjänat i roten som Soldattorpet tillhörde:

1683-1703 - Jon Hansson
1703-1709 - Erik
1709-1714 - Per Nilsson
1714-1717 - Vakant
1717-1718 - Zachris Nilsson
1718-1719 - Vakant
1719-1731 - Hans Andersson
1731-1735 - Vakant
1735-1758 - Per Månsson Spångberg
1758-1759 - Lars Olofsson Spångberg
1759-1763 - Jöns Nilsson Spångberg
1764-1788 - Magnus Mårtensson Spångberg
1788-1789 - Börje Spång
1790- .......- Lars Spång
1807-1808- Vakant
1809-1821 - Johan Nöjd
1821-1826 - Johannes Börjesson Nöjd
1826- ...... - Johannes Rak Kellström
18??-1838 - Anders Gabriel Stierna
1838-1868 - Gustav Anton Larsson Lång
1868-1875 - August Jonsson Sköld
1875-1893 - Johan Ekdahl Tapper
1893-1901 - Frans Augustsson Lander