Aktuellt Arkeologi i Jönköpings län Våra tjänsterTidigare projekt PublikationerMånadens historia

Arkeologi   >   Aktuellt   >   Nydala klosterträdgård

Sedan 2001 pågår diskussion och planering inför nyanläggning av en klosterträdgård vid Nydala klosterruin – ett klosterområde från medeltiden som brukades och beboddes av cisterciensermunkar. Projektet Nydala klosterträdgård är ett samarbete mellan Värnamo kommun, Nydala Byalag, Länsstyrelsen och Jönköpings läns museum. Man önskar kunna skapa en rekonstruktion av en medeltida klosterträdgård som den kan ha sett ut i Nydala för 500–700 år sedan.

Nydala- och Alvastraklostren anlades samtidigt av cistercienserorden 1143. Båda var dotterkloster till Clairvaux, ordens moderkloster. Nydala klosterkyrka byggdes upp under svåra ekonomiska förhållanden och blev klar först 1266.

Cisterciensernas anläggningar kännetecknas av enkelhet och funktionalitet. Pråliga dekorationer var bannlysta. Klosteranläggningen var belägen runt en fyrkantig klostergård söder om kyrkan. Idag finns endast en del av kyrkan samt några mindre huslämningar kvar av klostret. Klostret förstördes under det Nordiska sjuårskriget 1568 av danska trupper. Sten, och förmodligen också tegel, från det förstörda klostret användes som byggnadsmaterial till Nydala gård och även till ett så avlägset beläget bygge som Kronobergs Slott.

I slutet av 1600-talet byggdes den östra delen av kyrkan upp igen till sockenkyrka och senare har man även anlagt en bogårdsmur som löper i öst-västlig riktning söder om kyrkan. Denna mur löper således tvärs över själva klosteranläggningen vilket har medfört att mer än halva klosteranläggningen är idag belägen utanför kyrkogården i ett privatägt parkområde. Vi kommer koncentrera de arkeologiska undersökningarna till detta parkområde.

Besök projektets hemsida: www.nydalaklostertradgard.se

Rapport från utgrävningen

Andra veckan i juni i år genomfördes den första grävningsetappen av projektet Nydala klosterträdgård. Fyra arkeologer från länsmuseet samt ett antal frivilliga grävde ut sju provschakt inom klosterområdet.

Schakten placerades öster, söder och väster om själva klosterruinen (se plan). Platserna valdes mer eller mindre på måfå förutom för schakt V (se nedan). Vi hade inga klara indikationer på var trädgårdarna har legat, men åtminstone strax utanför kökslängan bör det ha funnits någon sorts örtagård. Två schakt (III och IV) öppnades strax söder om kökslängan. Dessa innehöll kraftiga raseringslager bestående av stora stenar och tegel. Några intakta kulturlager kunde inte identifieras. Trots att vi inte hittade några bevis på örtagård här, är vi övertygade om att en sådan har funnits. Det är klart att själva ruinområdet är kraftigt omrört, vilket beror på att man under lång tid efter klostrets rasering hämtade byggnadsmaterial till andra byggen härifrån.

Öster om ruinkullen öppnades två schakt (I och II). I dessa framkom endast matjord ned till 0,2-0,6 meters djup och inga lagerskiljen kunde urskiljas. Från schakt II har två jordprover skickats till Arkeologiska Forskningslaboratoriet för analys.

Väster om ruinkullen öppnades schakt V i ett område som förmodas ligga strax utanför klostrets västra länga. Syftet med detta schakt var att försöka lokalisera klostrets avloppskanal. En sådan bör ha funnits, och den bör ha runnit genom södra delen av västra längan. För cistercienserorden var rinnande vatten en av dom viktigaste faktorerna när man skulle välja plats för att bygga ett kloster. Enligt ordens idealplan för klostren ska det finnas en vattenkanal som rinner genom hela anläggningens södra del från öster till väster. Denna kanal ska på vägen ut passera latrinerna som ska finnas i södra delen av den västra längan. Kanalen är mycket intressant för oss eftersom man borde kunna ta jordprover i den som kan belysa klostrets mathållning och därmed också vad man har odlat. Vi hittade dock ingen kanal i schakt V. Det kan bero på två saker: 1) det har inte funnits någon kanal 2) kanalen finns längre söderut, utanför schaktet, där vi inte kunde gräva. Vi vet inte med säkerhet hur långt åt söder den västra längan har sträckt sig. De rekonstruktionsritningar som finns för Nydala kloster bygger på antagandet att man har följt idealplanen. Men vi har inga konkreta bevis på att så är fallet här. Inga arkeologiska undersökningar har tidigare gjorts i denna del av klosterområdet. I schakt V påträffade vi däremot andra anläggningar, som till exempel ett par fundament byggda av sten respektive krossade gjutformar (troligtvis för eldstad eller liknande) och en källare. Alla dessa anläggningar är sådana som finns inomhus i byggnader. Det har med andra ord stått minst en, tidigare okänd, byggnad här - troligtvis någon sorts verkstad.

I nuvarande klosterträdgårdens norra del öppnades två schakt, VI och VII. I schakt VI påträffades inga äldre kulturlager eller anläggningar. I schakt VII påträffades två nedgrävningar varav den större var minst 2,4x2,0 meter stor och dess botten låg 1,7 meter under dagens marknivå. Den sträckte sig rakt genom schaktet i nordsydlig riktning och fortsatte utanför schaktet åt båda håll. Den har ursprungligen varit ca 1,0 meter djup. Anläggningen var fylld med sandig humus (kulturjord). Bland fynden kan speciellt nämnas ett stort antal skärvor av fönsterglas, både bemålat och omålat. Preliminärt dateras glaset till medeltiden och om så är fallet härrör det sig från klosterkyrkan. Nedgrävningens funktion är oklar men enligt en preliminär tolkning rör det sig om ett dike som har stått öppet ett tag. Eventuellt kan det vara ett gränsdike som i kombination med en vall eller staket av något slag har avgränsat klosterområdet från omvärlden i ett tidigt skede, innan klostermuren byggdes.

Vad händer nu?
Nu har jordprover från schakt II och VII skickats till Arkeologiska Forskningslaboratoriet för analys. Man ska försöka se om det finns spår av frön och/eller pollen, och vilka växter de i så fall kommer ifrån. På det här sättet kan man få fram uppgifter om vad som har odlats i närområdet när de aktuella jordlagren var exponerade.

Vad händer sedan?
Vi har börjat diskutera projektets fortsättning och funderar på att genomföra en så kallad markradarundersökning inom klosterträdgården och i parken söder om klosterruinen. Syftet är dels att försöka lokalisera kanalen som vi inte hittade vid utgrävningen och dels att försöka se om den stora anläggningen i schakt VII verkligen är ett gränsdike. Om vi kan lokalisera kanalen och under förutsättning att vi får tillstånd kommer vi att genomföra en kompletterande utgrävning av kanalen. Vår bästa chans att hitta intakta kulturlager från medeltiden verkar vara just i kanalen.

Däremot har vi åtminstone för tillfället gett upp hoppet om att hitta konkreta spår av trädgårdar. Området är så stört av rasmassor och sentida plundringsgrävningar och liknande att vi tror att alla sådana spår har raderats bort.

Upp