Arkeologi > Tidigare projekt > Kvarteret Apeln
Kvarteret Apeln i Jönköping
- En arkeologisk tidsresa 1620–1950År 2003–2004 genomförde Jönköpings läns museum arkeologiska undersökningar i kvarteret Apeln, beläget söder om Smedjegatan på Öster i Jönköping. Nu har bearbetningen av det rika material som samlades in påbörjats. Vi vågar redan påstå att resultaten från Apeln har gett en helt ny bild av stadens liv och utveckling under tre händelserika sekler!
Här kommer vi successivt presentera våra resultat i den takt vi når fram till dem. Nedan finns 24 kapitelrubriker som fylls med innehåll allteftersom.
Introduktion: Stormaktstidens arkeologi
”Varför gräver ni egentligen i lämningar från 1600- och 1700-talet? Det finns ju både välgjorda kartor och ett rikhaltigt skriftligt källmaterial som visar vad som tilldrog sig i stormaktstidens Jönköping!”
Ja, vad kan arkeologin bidra med när det gäller nytt vetande om en period som ligger oss så pass nära i tiden? Vet vi inte redan allt som är värt att veta om den epokens händelser och de människor som då befolkade vårt land? De undersökningar som Jönköpings läns museum genomfört 2003–2004 i kvarteret Apeln, beläget söder om Smedjegatan på Öster, har i hög grad aktualiserat frågeställningar som de ovanstående. Trots att bearbetningen av det rikhaltiga material som samlades in bara nyss begynt, vågar vi påstå att resultaten från Apeln i viktiga avseenden givit en helt ny bild av stadens liv och utveckling under tre händelserika sekler!
Till denna nya kunskap har flera gynnsamma omständigheter samverkat. Först och främst medförde undersökningens storlek – den forna Domusparkeringens areal var ca 7000 kvadratmeter – att vi fick möjlighet att dokumentera kompletta gårdsmiljöer. Här fanns lämningarna efter en kontinuerlig bebyggelse som existerat från omkring 1620 fram till mitten av 1900-talet tillgänglig för arkeologerna. Genom skriftliga källor kände man sedan tidigare många av de människor som levt och verkat i kvarteret till namnet; nu kunde även de yttre förutsättningarna för deras tillvaro lyftas fram i ljuset!
I kvarteret Apeln har det varit möjligt att i detalj studera vad som tilldrog sig då hela staden Jönköping flyttades till en ny plats efter Kalmarkriget. Hur påverkade detta den vanliga människan och hennes chanser till ett drägligt liv? Vi har sett hur högt specialiserade verkstadsmiljöer byggdes upp för att rymma den tidens högteknologiska produktion – vapensmide i olika former. Hur var dessa hantverksgårdar utformade, hur fungerade verksamheten och vilken position i samhället upptog kvarterets invånare?
Under 1700-talets lopp kom flera av egendomarna i kvarteret Apeln att övertas av ägare med en annan bakgrund än tidigare. Nu blandades hantverkarna med såväl köpmän som lägre ämbetsmän. Nya verksamheter introducerades, andra konsumtionsmönster avspeglade ett annorlunda tänkesätt, nya kontaktmönster hur en annan mentalitet än tidigare vunnit insteg. På detta vis kan en sammanställning av de materiella lämningarna bidra till att illustrera en samhällsförändring vi känner från historien.
För både äldre kartor och merparten av de skriftliga källorna gäller att de framställts i ett bestämt syfte och avsetts för en viss adressat eller målgrupp. Visar de verkligheten – eller en önskad bild, en plan som kanske aldrig kom till genomförande? Och vad saknas? Vilka detaljer har utelämnats, medvetet eller omedvetet? Även vad gäller sena perioder som t.ex. stormaktstiden, finns alla skäl till att utnyttja de traditionella källmaterialen med försiktighet och ett rimligt mått källkritik.
Arkeologins styrka och svaghet ligger i det slumpmässiga bevarandet av lämningar från ett samhälles materiella kultur. Här finns chansen att få inblick i de aspekter av mänsklig tillvaro som aldrig ansågs värda att nedteckna, aldrig uppmättes och infogades i dokumenten – vardagens alldagliga men seglivade strukturer och de långsamma förändringsprocesser som samhället genomgått.
Samtidigt är det viktigt att framhålla att den historiska tidens arkeologi existerar i symbios med andra former av källmaterial. För att rätt kunna tolka så komplexa lämningar som de i kvarteret Apeln krävs att analysen inkluderar betydande bidrag från anknutna ämnesområden som t.ex. historia (såväl social, ekonomisk som teknisk inriktning), metall- och keramikanalyser, osteologi, dendrokronologi m.m. Tillsammans ger de en bild av hur Jönköping – och därigenom också vårt samhälle i stort – växte fram och hur de värderingar vi idag ser som närmast oföränderliga utvecklats genom en lång följd av år.
Claes Pettersson & Susanne Haltiner Nordström
Artikelrubriker:
Klicka på rubriken för att läsa mer.
Introduktion: Stormakttidens arkeologi
1. Krig, brand, belägring… och dess långsiktiga följder.
2. Fästningsstaden som aldrig byggdes.
3. Grundläggning – timmerkonstruktioner och utfyllnadslager. >>>
4. Det första huset – en barack? >>>
5. Gårdsmiljöer i 1600-tal – vapensmedernas tid.
6. Gårdsmiljöer i 1700-tal – handelsmännens tid. >>>
7. Gårdsmiljöer i 1800-tal - förändringens tid. >>>
8. Gårdsmiljöer i 1900-tal – förfallets tid. >>>
9. Trästadens hus – om byggnader i Kvarteret Apeln.
10. Konstruktioner vid vatten – bryggor & kajer. >>>
11. Vapensmidets producenter och konsumenter. >>>
12. Pistolsmedernas verkstäder.
13. Kritpiporna i kv. Apeln. >>>
14. Keramiken från Apeln & Dromedaren.
15. Från Canton till Jönköping – ostindiskt porslin i kv. Apeln.
16. Att sko sig på Apeln – om tidigmoderna skor.
17. Från pestsmittare till snyltgäst – råttor och möss i trånga gårdar. >>>
18. Om grävmaskiner, roto-tilt, lagergrävning och grundvatten. >>>
19. Metalldetektering – hur man hittar 120 mynt!
20. Specialisternas roll – vad betyder dendrokronologi, osteologi och keramisk analys?
21. Arkeologi och kontaminerade massor. Ett farligt källmaterial. >>>
22. Arkeologi och förmedling – vad betyder 1100 besök? >>>
23. En arkeologisk undersökning har avslutats – vad händer sen? >>>
24. Vill du veta mer? Tips på litteratur i ämnet.
Upp
|
