Jönköpings läns museum

Se & göra	Upplev länet	Skolan & museet	Arkeologi	Konservering	Byggnadsvård	Samlingar	Om museet

Aktuellt Arkeologi i Jönköpings län Våra tjänster Tidigare projekt Publikationer Månadens historia

Arkeologi > Aktuellt > Gränna

GRÄNNA:
Kustbondens bosättning

Arkeologerna vid Jönköpings läns museum rapporterar varje vecka från en arkeologisk undersökning av en järnåldersboplats invid Vätterns strand

Vecka 25
Nu tackar vi för oss och vi är mycket nöjda med resultatet av vårt fältarbete. Vi kom den 11 maj med ett stort antal frågor kring hur tillvaron kan ha sett ut på en kustbondes gård för nästan två tusen år sedan invid Vättern. Sex veckor senare har vi nått slutmålet för fältarbetet som resulterat i hundratals sidor med värdefull dokumentation, nästan 1400 foton och åtskilliga påsar med jordprover som nu ska analyseras på olika laboratorier runtom i Sverige.

		En central fråga har varit att försöka kartlägga om spåren efter järnålderns Grännabor skiljer sig från andra samtida boplatser inåt landet. Har närheten till Vättern satt spår i hur man byggts sina hus? Går det att se spår efter Vätterns feta fiskar i kosthållningen? Skiljer sig markanvändningen åt från andra boplatser? När vi nu kommer in från fältarbetet har vi en del av svaren, men vi är endast halvvägs genom projektet. Vi kommer att få stor hjälp av analyserna av de jordprover som skickats in. Bland annat kommer vi att få klarhet i hur tidsförloppet har sett ut på gården. Därmed kan vi beskriva bebyggelseutvecklingen på boplatsen. Andra analyser kommer att berätta om vilken sorts verksamhet som ägt rum i olika utrymmen i de hus som stått på gården. Men den mest intressanta analysen gäller eldstäderna och kommer att avslöja vad dåtidens Grännabor kan ha värmt på sina eldstäder. Resultaten av analyserna och svaren på de frågor som vi hade med oss ut till undersökningsplatsen kommer att presenteras i en rapport som planeras vara färdig under våren 2010. Men redan under hösten 2009 kommer du att kunna få ta del av de preliminära resultaten här på hemsidan. Vecka 24 Precis i grävningens slutfas har spåren efter ytterligare två hus från äldre järnålder påträffats. De nästan två tusen år gamla fynden ger oss unika möjligheter att studera bebyggelseutvecklingen inom en och samma gård. I dagsläget vet vi att åtminstone två av husen inte har existerat samtidigt. Med hjälp av kol-14 metoden kommer förhoppningsvis tidsförloppet att bli ännu tydligare. Järnålderns Grännabor trodde att de valt ett gynnsamt läge för gården endast 100 meter från Vättern, men de bedrog sig. De nästan 20 meter långa husen har varit robusta och uppförts på lättdränerad sand för att undvika fukt och väta. Ändå fick de problem. Med ens suddas tidsavståndet ut, då vi idag, två tusen år senare ser hur dåtidens Grännabor försökt åtgärda fuktproblemen. Runt den östra gaveln på ett av husen har gårdens människor omsorgsfullt anlagt ett dräneringsdike som har lett bort oönskade vattenflöden. Med tanke på gårdens läge nedanför en kraftig brant med risk för tillskjutande fukt var problemet inte oväntat. Vi får ändå hoppas att insatsen räckt till. Under veckan har vi gått på djupet på utvalda ställen inom undersökningsområdet. Med hjälp av grävmaskin har vi tagit bort ytterligare jordmassor som dolt skikt efter äldre skeden. Vi kan nu följa spåren bakåt i tiden till den tidpunkt då järnålderns Grännabor etablerade sig här. De arkeologiska spåren avslöjar att mänsklig aktivitet ägt rum under åtskilliga generationer. Frågan är bara hur många? Vänster: Undersökning av olika lager. Höger: Spåren bakåt i tiden Vecka 23 Ett viktigt moment i det arkeologiska arbetet handlar om att samla in prover för analys. Proverna skickas sedan vidare till olika laboratorier som bearbetar dem och utför analyserna. Med hjälp av resultaten kan vi få kompletterande information som hjälper oss att förstå vad som har skett på den nästan två tusen år gamla boplatsen här, strax söder om Gränna. Vänster: Undersökning av härd. Höger: Välbevarad härd Inom förhistoriska boplatser utgör eldstäderna en stor andel av de spår som lämnats till eftervärlden och likadant är det på vår undersökningsyta. Nästan en tredjedel av de spår som dåtidens Grännabor lämnade efter sig på platsen utgör eldstäder, eller även kallade härdar. Under veckan som gått har därför ett urval av eldstäderna stått i fokus för provtagningen. Vi hoppas att analyserna ska kunna hjälpa oss att besvara frågor hur och om boplatsens läge nära Vättern har påverkat dåtidens Grännabor. Är det i analyserna möjligt att se spår efter kopplingen till Vättern eller är den dold för oss för all tid framöver? Med hjälp av lipidanalys kan fettsyror urskiljas som animaliska eller vegetabiliska. Eventuellt kan Vätterns feta fiskar ha satt spår i de arkeologiska proverna, vilket skulle kunna avslöja dåtida kosthållning. Från förundersökningen vet vi dessutom att rester efter lin har identifierats i två eldstäder från romersk järnålder, det vill säga århundradena närmast efter Kristi födelse. Men vi vet inte om det handlar om oljelin eller lin som använts för att väva till tyg. Med lipidanalys kan vi förhoppningsvis reda ut sådana frågetecken. Vecka 22 Under den gångna veckan har vi undersökt resterna efter vad som förmodligen är Grännas äldsta hus. Dateringen bör hamna någonstans i perioden äldre järnålder, det vill säga århundradena närmast kring Kristi födelse. Mer exakt när huset uppfördes kommer vi att kunna få svar på längre fram. Vi hoppas att under undersökningen finna fragment av bränt träkol som kan knytas till husets användning. Med hjälp av kol-14 metoden kan därmed användningsperioden ringas in. Vänster: Arbete pågår. Höger: Undersökning av Hus A. De välbevarade spåren visar att huset varit nästan 25 meter långt och uppdelat i tre sektioner, även kallade ”skepp”. Eftersom husets längd är större än dess bredd, och vi har kunnat dokumentera spåren efter fler än tre par av stolpar som burit upp taket klassificeras huset som ett långhus. Vi har särskilt koncentrerat oss på att söka spåren efter olika byggnadstekniska detaljer. Bland annat vill vi se hur dåtidens Grännabor har löst problemet med stabiliseringen av huset. I vardera kortänden av huset fanns lite större utrymmen, vilket syns i att de takbärande stolparna placerats glesare här. Den ”öppna planlösningen” har förmodligen skapat problem med tanke på takets tyngd. I fredags kunde vi dock se hur järnålderns Grännabor löst detta, då vi fann spåren efter extra kraftiga stolpar i anslutning till de öppna ytorna. För att ta reda på vilken verksamhet som kan ha ägt rum i dessa utrymmen måste vi söka svaren i analyser av jordprover. En gissning skulle kunna vara att någon av ytorna kan ha fungerat som kök. Än idag syns spåren efter eldstäder som placerats på dessa ytor. Innan vi lämnar huset åt dess öde vill vi även få svar på hur rumsindelningen har sett ut i övriga delar av huset. Finns det spår efter förråd? Var sov man? Var fanns ingångarna? Fanns det fler än en ingång? Vänster: Kustbondens bosättning – en modell av ett järnåldershus. Höger: Kollegor samråder. Vecka 21 Nu är hela undersökningsytan framtagen och vi har lagt stor kraft på att kartera de nästan 2 000 år gamla spåren efter den järnåldersboplats som tidigare upptäckts. Karteringen görs med hjälp av digital mätteknik. Genom att mäta olika vinklar mot ett optiskt reflekterande prisma är det möjligt för oss att få en tredimensionell plan över boplatslämningarna. Med hjälp av planen kan vi lättare förstå hur boplatsytan disponerats under århundradena närmast efter Kristi födelse. Digital mätteknik och inmätning På en stor del av ytan har det visat sig att järnålderns Grännabor anlagt eldar, som i nuläget syns som svarta avtryck i marken fyllda med sot, kol och eldpåverkade stenar. Eldstäderna som kan bli uppåt 2 meter stora varierar i utseende, men vanligast är den rundade eller rektangulära formen med rundade hörn. I en av eldstäderna gjordes ett intressant fynd i slutet av förra veckan. Där låg en löpare, det vill säga en sten lite större än en knytnäve, som använts för att mala sädeskorn med. Ytterligare en löpare har kommit fram i början av undersökningen. I många studier av kulturer som är betydligt äldre än boplatsen i Gränna har det visat sig att matlagning utgjort en central aktivitet för människor. Förutom att smaken påverkas har det visat sig kroppen lättare kan tillgodogöra sig näringsinnehållet om maten tillagats innan den äts. Stekning och malning i kombination lär öka kaloriupptaget med nästan tjugofem procent enligt antropologen Robert Wrangham, som hänvisar till laboratoriestudier. Nu hoppas vi att även eldstäderna på boplatsen söder om Gränna kan bidra med ny kunskap. En speciell sorts analys kommer att avslöja vad järnålderns Grännabor kan ha värmt på sina eldstäder. Spår efter vegetabiliska eller animaliska fettsyror skulle kunna ge ledtrådar till vad man livnärde sig på. En fråga som är av särskilt intresse handlar, om boplatsens nära läge invid Vättern har påverkat dåtidens kosthållning. Vi måste nu välja ut ett antal eldstäder för provtagning, innan det Arkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet kommer att kunna utföra en så kallad lipidanalys. Vecka 20 Under utgrävningens första vecka har vi låtit avlägsna större delen av det matjordslager som täcker undersökningsytan. Till vår hjälp har vi haft en skicklig grävmaskinist, som försiktigt tagit av oräkneliga ton med jord som körts iväg med dumper. Arbetet har löpt på bra och många intressanta spår efter den ca 2 000 år gamla boplatsen har kommit i dagen. Redan nu kan vi se spåren efter ett flertal huskroppar. Om dessa varit samtidiga eller avlöst varandra är för tidigt att uttala sig om i dagsläget. Men det kommer undersökningen att kunna ge svar på. Utanför husen har ytorna använts för eldstäder som ligger tätt intill varandra, vilket kan ses med blotta ögat. Vi har även inlett arbetet med att kartera undersökningsytan, vilket ger en översiktlig plan av hur järnålderns Grännabor disponerat sin boplats. Den preliminära bilden visar att eldstäderna dominerar i norra delen, medan området i söder och öster huvudsakligen använts för att uppföra hus på. Under fältarbetets gång kommer bilden att klarna och bland annat ge svar på hur bebyggelseförloppet sett ut på platsen. Undersökningen pågår från och med måndagen den 11 maj och under ett par veckor framöver. Tid och plats för visning av utgrävningarna meddelas senare. Kartering av inmätta anläggnigar Vecka 19 11 maj påbörjade Jönköpings läns museum en arkeologisk undersökning av en järnåldersboplats vid Vätterns strand. Platsen för utgrävningen är belägen strax söder om Gränna, vid ”tuben” som leder till Röttle Kraftstation Vid fältarbetet kommer vi att undersöka ett område strax söder om Gränna. I området finns spår efter människors aktiviteter som sträcker sig från stenålder fram till idag. Men vid undersökningen kommer fokus att ligga på de lämningar som dateras till århundradena omkring Kristi födelse. Vi rör oss då i den tid som arkeologerna benämner äldre järnålder. Under detta tidsavsnitt har dåtidens Grännabor bott och levt vid Vätterns strand. Detta känner arkeologerna till genom de provgropar som tidigare tagits upp i området, då spår efter eldstäder och boplatslämningar kom i dagen. Vi hoppas i det fortsatta undersökningsarbetet att kunna få en mer detaljerad bild av hur man bodde, vad man åt och hur husen var byggda vid denna tid. Med tanke på att boplatsen ligger i Vätterns omedelbara närhet uppstår mer specifika frågor. Bland annat undrar vi om skillnader i kosthållningen kan beläggas jämfört med tidigare undersökta boplatser som legat på längre avstånd från Vättern. Kontaktperson: Håkan Hylén, 036-30 18 00 Upp

Här kan du se ett bildspel från grävningen. Det öppnas i nytt fönster.










Hus med dränering

Backen ned mot husen























Dokumentation av härd

Insamling av lipidprover


Provtagning pågår












Undersökning av Grännas äldsta hus

Dokumentation av Hus A

Spår efter en takbärande stolpe i Hus A


























Inmätning med optiskt reflekterande prisma

Eldstäder på rad

De båda löparna



Grävmaskin anländer

Grävmaskin och dumper

Schaktning pågår!

Utgrävningsplatsen

Vy över utgrävningsplatsen med Vättern i bakgrunden








Utgrävningsplatsen innan arbetet satt igång

	Jönköpings läns museum \| Dag Hammarskjölds plats 2, Jönköping \| Tel +46 (0)36-30 18 00 \| www.jkpglm.se \| info@jkpglm.se