Vägverket kommer i år att fortsätta omläggningen av riksväg 31 och nu har turen kommit till Åkarp. En trafikplats samt tillfartsvägar planeras strax norr om Rogberga kyrka. Inför byggnationen har länsmuseet utfört arkeologiska utredningar och förundersökningar och kunnat konstatera att på platsen för en av tillfarterna och vid själva trafikplatsen döljer sig boplatslämningar under marken.
Under hösten 2006 slutundersöktes de lämningar som berörs av den tilltänkta tillfartsvägen, och trots att ytan var relativt liten så kunde vi ändå hitta spåren efter ett hus från äldre järnålder. När hela huset undersökts kunde det konstateras att det var ett så kallat treskeppigt långhus som bör ha varit nästan 30 meter långt och 6–7 meter brett. Det har haft fyra dörrar, två på mitten och en vid varje ände av västra långsidan. Det förefaller ha varit uppdelat i minst två avdelningar/rum. Något anmärkningsvärt är att det ligger i nord-sydlig riktning istället för i öst-västlig som är det vanliga.
Vädret – orsaken till att undersökningarna avbröts.
Tanken var ursprungligen att även lämningarna vid den nya trafikplatsen skulle undersökas under hösten men vädret satte stopp för arbetet. Men vid den tidigare utförda förundersökningen under 2005 hittades både härdar och stolphål på platsen och de fördelar sig på ett sådant sätt att vi tror det rör sig om ytterligare en gård. Mönstret känns igen sedan tidigare undersökningar. Centralt finns en yta med många stolphål och i en cirkel kring dessa ligger härdarna som tillhörde boplatsen. Några av anläggningarna daterades vid förundersökningen och det visade sig att lämningarna i båda områdena är ca 2000 år gamla, det vill säga från äldre järnåldern. Det betyder att de gårdar som hittades 2005 och 2006 båda kan vara från ungefär samma tid som de byggnader som vi funnit spår efter under tidigare grävningar i Åkarp. Under 2003 undersöktes en gård bestående av ett långhus samt tre mindre ekonomibyggnader från äldre järnåldern endast några hundra meter från det nya huset.
Om alla tre gårdarna visar sig vara samtida får vi ett för länet unikt tillfälle att undersöka hur olika gårdar kan ha förhållit sig till varandra. Kommer de vara likadant konstruerade? Kommer de visa sig komplettera varandra på något sätt? Har de haft olika sätt att försörja sig? Kommer vi kunna se spår efter någon form av hierarki mellan dem? Än så länge har vi undersökt så pass få hus i Jönköpings län att vi inte riktigt kan svara på dessa frågor.
Om de nya gårdarna däremot visar sig vara yngre eller äldre än den tidigare undersökta blir andra aspekter av intresse. Då kan vi få möjligheten att se hur byggnadstekniken förändrats över tid eller om gårdarnas struktur och organisation har förändrats.
Oavsett vilket scenario vi ställs inför kan undersökningen ge ny kunskap om hur människor bodde och försörjde sig i Tenhultsdalen för ca 2000 år sedan.
Den arkeologiska undersökningarna inför vägbygget utförs precis som tidigare som ett samarbetsprojekt mellan länsmuseerna i Kalmar och Jönköping. Vi planerar att åter starta undersökningen av platsen för själva trafikplatsen under våren 2007 och först då vet vi hur många förhistoriska gårdar som berörs av den nya vägen.
Läs mer i rapporten från 2003 års undersökning: 2005:23 >>>